Aftonbladet – 27 februari 1874, sida 3

förråden, men förnämligast derför att det med förde oerhörda kreditoperationer, hvilka åte I gåfvo upphof åt en k speknlation och föröked verksamket i prodt ens alia grenar Hänill ba ytierligare arbetererörelsen och arbets pställnivgerna kommit. kvilkas inflytende doc säkerligen jemförelsevis icke varit betydligt Slutligen nämner förf. såsom en medverkand orsak till prisstegringen i Danmark den stark förökade wförseln af landtbruksprodukter. För att utröna prisstegringens storlek har förf anställt en jemförelse mellan priserna på fler af de vigtigaste varugrupperua åren 1867—7( samt åren 1871, 1872 och 1873 äfrensom mella arbetslönen före och efter dess stegring. Enlig denna jemförelse ba prisernsx stigit år 1871 medeltal med 2; procent. 1872 med 10, och 1873 ined 20? procent. Stegriogen är dock icke lika för ella varor; den rör sig för 1873 mellar 4, pr: ceut (för flere vegetabiliska produkterså som potates. bränvin. olja. ättika m. m.) och 44? ; procent (för metaller jern. koppar m. m.) för spaumål är den 9, procent. för ekogspro dukter 32. för viktaalier 7. för fiskvsror 137, för kolonialvaror 12!, procent. Handtverksge sällers arbetsförtjenst hsr stigit med 24, proc. simpla arbetares med 28, procent. Det resul tat, förf. bar kommit till, är således. att pennin garna år 1871 hade 2, procent år 1872 10 pro cent och år 1873 20 procent mindre köpeförmåga än i medeltal åren 1867 70. Förf. har vidare gjort en annan jemförelse. Den år 1857 tillsatta gagekomitn företog er undersökning af prisrörelsen för lifsförnödenhe. terna, tvarvid den sökte uträkna, buru stor tjenstemännens förbrukning af dessa varor var, derefter huru mycket denna förbrukning fördy rats. Efter att genom åtskilliga undersökningar ba fått medeltaltalsförbrukningen af de vigtiga ste af dessa varor. uträkvade denna komirå priserna på dem för åren 1839 till 1856. Förf har un fortsatt deuna uträkning för de följande åren till 1873 och har kommit till det resultatet. att lifvet. hvad dessa varor angår, har blifvit fördyradt med omkring 9 procent. Men föratom prisstegringen på dessa varor, måste man med räknpa stegringen af bushyror. af priset på klä der och skodon. af tjenstehjonslöner och priset Rh bohsg. och denna utgör omkring 32 procent. Man kommer derför äfven på denva väg till den slutsatsen, att hela fördvrandet af lifsförnödenheterna från 1870 till 1873 uppgår till omkring 20 procent. . örf. anmärker slutligen. att det naturligtvis är omöjligt att säga. om priserna skola bibe hålla sin nuvarande höjd, men det förefaller dock honom sannolikt, att snart ett stillastående eller kanske en tillbakagång skall inträffa, emedan flere af de faktorer. som ha varit medverkande vid prisstegringen blott kunna ba ett mer för bigående inflytande; men på andra sidan är det säserigen all sennolikhet för. att tillbukagåendei, i fall ett sådant inträffar. blott skall få ringa omfång. så att priserna långt ifrån skola sjunka nedå till hvad de voro före 1870. Landoch folkbeskrifning. En rik rysk provins. Tidningen Rask. Wädom, meddelar följande prurkande beskrifning på guvernemen et Podolien, det a majsens, vindrufvornas och pöternas land, ett af de vackraste landskap i Ryssland, så väl hvad nawrforhållandena beträffar, som ock i afseende ä den utomordentligt froktbara jordmänen. När man om sommaren genomreser guverne mentet, kan man ej annat — skrifver tidningen — än förtjusas af dess skogar. af den feta svart myllan, de rika skördarne och de öfverallt spridda trädgårderne. Har befoktas nästan öfverallt fälten af de många strömm-rne. som utgöra de stora floderna Dniester och Bugs tillopp. Öfverallt framskymta väderqvarnar. viftande med sina tunga vingar, medan ögat bortom den rika grön skan skönjer stenkyrkor. rika godsegareslott och talrika valbefolkade byar. I af-eende å folkmängdsförbåliandet står podolska guvernementet i främsta rummet näst efter det moskoska.w der likväl folkmängden ä mest samman örd i stä derna medan i podolska guvernementet densamma är jewnt fördelad på hela landskapet undantagandes dess södra del. Lägger man härtill den på senare tider starkt utveckladefabriksrörelseu derstädes, kan man ej undgå att finna att po dolska guvernementet, med dess så gynsamma förhållanden i öfrigt, inom sig bär al!a de fak torer. som uti en icke aflägsen tid skola göra detta landskap till Rysslands rikaste provins i sydvest. Vi behöfva blott påminna om att sta den Winvitsa fått sitt namn af de densamma om gifvande vingårdarne. att det å furst Wittgensteins gods. Kamenka, odlade vinet på stället föryttras till ett pris, som närmar sig de bästa Bordeanx-viners. att härvaraude äplen och päron till smaken öfverträffa de krimska. Och hvad skulle väl Odessa bafva att exportera till utlandet. funnes ej Podoliens och norra Bessarabiens hvete! Vidare förena sig midt i bjertat sf guvernemen tet tre jernbanor, som leda till Odessa Kieff och Wien. Men den tätaste befolkningen och den största fabriks. och industrirörelsen möta vii detta landskaps mellersta bälte, mellan Olgopol, Jampol, Uglitsa och Litin; der belöpa sig på hvarje qvaIratverst (105 dessätin) 62 själar. hvilket utgör 3000 på eu geografisk mil. Under loppet af de senaste tre decennierna har fabriksrörelsen här nått en jemförelsevis ofantlig utveckling; för närvarande finnas sålunda inom denna del af guvernementet fördelade på sex kretsar, eller häraler. 14 tvältabriker. 38 ljusfabiiker. 71 läderoch 77 andra diverse fabriksinrättniogar. Men i förhållande till kapitalerna och produktionen stå otvifvelaktigt främst de storartade byitbetsocker ubrikerna. Deras sammanlagda tillverkningsvärde stiger till 14 mill. rubel årligen Utom mu i gång varande 27 sådana fabriker, äro 6 ya under anläggning. På en del af dessa till verkas ända till 100 pod råsocker i dygnet. som raffineras på stället i 4 sockerraffinadfabriker, emnande 500,000 pud raffinad om året. Härtill nå nu ännu läggas 119 bränvinsbrännerier, M hvilka en del hafva en mäskning af 150 pud dygnet. För närvarande komma dock en dell M de mindre fabrikerna att nedläggas, sedan regeringen infört kontrollspparater, som ej till åta missbruk vid tillverkningen. Uti ofvan tående uppgifter hafva vi ännn ej erinrat om mekaniska verkstäder, utom de vid hvarje wvitbetssockerfabrik befintliga sådana. I denna srupp af fabriksinrättningar finnas flere mera ramstående, i bvilka förenas många oiika slags illverkningar, som stå i nära samband med andtbusbållningen. De äro likasom nerv nippen i denna trakt. Vi skola upptaga 3 of lessa: 1:0 Uladoffska, tillhörigt grefve Alfred Potocki. f.d. österrikisk prewierminister, i bvilken fabrik förenas: gryuqvarn makaronioch tärkelsesamt ättiksfabriker; vidare en brän rinsdistillationsfabrik, som tillverkar franska itdrycker, en hvitbetssockerfahrik och en meEEE REELLT agets midre ickomstbringande, men mera vlida förvärfskällor och genom sin redbaret och öfverlägsna köpmannabildninog ut Rd mmda dad amruane AA Ö—a— i år. H. 1 BN