VINGLAREN.) BERÄTTELSE AF JOHAN JOLIN. BE Mor Ingrid bade, tack vare Ingas rådighet, fått plats helt nära sin dotter, och skild från henne endast af win följeslagare, ett gammalt rikt och godmodigt kommerseråd. Den massiva guldkedjan och den dyrbara perlbroscher, i förening med Melchers hviskning — genomtät! hade förskaffat Kajsa. Adlerlyckan att föras till bordet af hinduen Arthur Bluhm. I Aliting aflopp under middagen på det lyckligaste för den generade agsessorskan, som icke kände sig eå litet besvärad af patron Adlers trägna forskningar efter hennes aflidne far och hans slägt. Gubben Görans stentorsstämma hördes öfver hela bordet, och ! sjelfva hans hviskningar läto som bruset at! ett aflägset vattenfall. I Nu har jag honom, nu har jag honom! utropade patronen, strålande af förtjasning. Lars Krump eller Krumpna Lasselgä-! som vi skolpojkar kallade salig gubben, der han stod i sitt blåa förkläde med rottingen ! gömd innanför disken, då vi gycklade i bodep, Nå, det var putslustigt!Assessorskan började våndas och önskade; sig tusen mil från sin intima vän, statsrådinnan. Hör du, Kajsa du! ropade brukspatronen tvärtöfver bordet, föga bekymrad om det finare skicket bland stockholmska midd2agsgäster. Kajsa lilla, IBt inte kollra bort dig af din kavaljer, den der arabiske eller. ostindiske prinsen. Han slukar både dig och din guldkedja med sina eldiga ögon. Tjenare, herr ingeniör och groször! En li4) 8e A. B. n:r 25—36, 38, 40 och 41.