Aftonbladet – 18 februari 1874, sida 2

AleUD WU 1 RIRUVUD FUVIIAARUR PU kollegium. V. Den enda oss bekanta spocifikation af de till Kommerskollegium inkomna mål gäller år 1867 och förekommer i särskilda utskottets utlåtande ÄZ 1 vid 1868 ärs rikeds Af hela summan, eller 3081 — deri icke nade manufakturdiskoniens mäl ej he ler ancökningarna till 251 fribref — gälde 1076 konsulsärenåen, Hvart dessa böra förflyttas, ferom boråe i an förekomma. Lika med n. ra finna vi det a låsles par gifvet, att de gas till utrikesdepartementet, Tillförene var befawt ningen med de Förenade rikenar kons väsende i purvndsaklig I mån uppdrag tet för det in väl enligt: Bia höra under denpa Heshe togs redan 25 Maj 1850, och ä mat sig den rikt ä konsulsstadgan af 1858 D nu blott att taga ut stegot. Hvad Nurge vidkom mer, kan det k ej till fullo ske, ty — oafsedt att norska grund redan fört en knuff gonom bestämmelserna om sättet för svensk norska konsulors ut skulle dä äfven rent ROr: nd ange ärenden, minstone in unionella. alltså nödvändigt, att norska indre depar ementet handlägger särskildt norska konsulatärenden, likasom det är i hög grad lämpligt, att det eger att förberedelsevis handlägga äfvea de unionella, alldenstund utrikesministern, som sjel! afgör (t. ex. utnämninag af vicekonauler) eiler till K. M:ts afgörando föredvager dessa, är ansvarig blott inför den svenska, men ej inför den goreka representationen, hvadan på något sätt Norges behöriga inflytande 6 dem må ste tillgodoses. Deremet kan naturligtvis det svenska utrikesdepartementet, lika väl som kommerskoliegium, haudbafva de särskildt eveaska konsulatärendena och der jemte, ä Sveriges vägnar, tillräckligt tillgodose Sveriges intreese i vården om de unionella. Bland de obotfärdiges förbinder mot kollegiets indragning har men, vid fråga om en sådan anordving, hört invändas, att kommerskollegium och indre dåepartementet äro, i förevarande frågor eller andra gemensamma hancels och sjöfarts ärenden, att anse säsom två afdelningar under utrikesministerns chefskap, och att om kollegii befattning med dem upphör, en betänklig lucka skulle uppstå. Vid första ögonkastet, men icke längre, kan det ock se ut, som hade man härmed åstadkommit, väl ej ett formelt, men dock ett formalistiskt skäl, till den kraft och verkan ett sådant hafva kan. Vill man nödvändigt uppställa för sig en parallelism, så lyder den emellertid rättare sälunda: svenska konsulatärenden behandlas af svenska utrikes: departementet, norska af Norges indre departement; de unionelia äter förberedas dels af svenska utrikesdepartementet dels af nor ska indre departementet och afgöras af utrikesdepartementet, i dess egenskap af ett faktiskt för unionen gemensamt fungerande verk, eller af unionskonungen i sammansatt statsråd. Dermed är luckan fyld. Nögon sådan inväninirg, som att utrikesdepart mentet skulle vara allt för öfverhopadta af görombl, för att utan förstärkning i ar betskrafter kunta befria kollegiet från kon sulatärendena, ha vi aldrig hört, och torde dea ej heller hädanefter låta sig förspörjas. Af kollegiets många mål skulle här genom — enligt förhällandet 1867 — mer än en trediedel rödjas ur vägen. Ja, ej obe tydligt mer, ty till de förut anföraa 1076 inkomna kongulsmälen (af i det hela 3081 mål) få vi, enligt det äberopade uteskoits betänkandet, ytterligare ll medåclandenr från utrikesiepartementet om konsulera till sättande och afsked samt klagomöl mot konsuler. Af de 1867 inkomna 3081 ml äro närmare en sjöttadel eller 457: rapporter och uppgifter (från k. befollniagshafvande, ma gistraterna, fabriksickare) om fobrikstill verkning, antal skepp och skeppsrederier m. m,, samt reqvisitioner af formulär och blanketter. När mar söker göra sig en föreställning om hvad med de till tusental uppgående mölen menas, är det särdeles upplysande att träffa på en sådan grupp, som dessa 457, Det är tydligt, att af dessa endast de sist anförda, som äro synnerligen enkla (blankett-reqvisitioner), fordra omedei bar åtgärd, medan väl de öfriga (rapporterna) läggas på hög, för att i kollegicts statistiska och räkenskapskontor bearbetas. Men icke dess mindre räknas de med till dessa mål;, som skola fordra ett nytt statsdepartement. Möjligen torde någon föreställa sig, att äfven rapporterna kunna föranleda ätskilligt besvär, såsom brefvexling med vederbörande, för att få tvetydigheter, ofullständigheter, oriktigheter i primärnppgifterna till kollegiets handelsoch industri-statistik afhulpna; men af några sådana bemödanden visa kollegiets statistiska berättelser intet spår. I sammanhang härmed erinra vi, att kol legiets befattning med vår handelsoch industri-statistik ovilkorligen mäste, äfven om kollegiet, skulla qvarstä, från detsamma SES FSS ESTETISKA STEEN Melcher hade under sitt tal lutat sig mot main huotrvraa okuldra annh han of nn NNNn