Aftonbladet – 16 februari 1874, sida 2

gen, om hen icke hade stödet 2f syster Kajsas f imodighet och verldsvana. Aut sammanlagdt gjorde att Kajsa Adler blef en sä vigtig person att utan hennes närvaro det knappast kunde bli nägon födelsedag af för Inga och någon minsta glädje för hennes mor och farbror. LÄt gå då!s — skrattade f. d. diveraehandlerskan. Jag vill visa att qvinnan kan prestera handelsyrket likaså bra som mannen, och att den, som handlat med diverse och försett ett helt litet samhälle med alla dess behof, är mycket mångsidigare affärsman och mycket mera partiotisk än den som bara blott handlar med skogspro dukter, föröder landets bästa skatter och sedan kanske lefver upp sin vinst som stor magnat i utlandet. Ja, herre Gud, att qvinnan aldrig ska få bli riksdagsman och säga sanningen bt både monark och patrask. statsekonomer och ortintressen. Jag tycker nu att jag i åratal läst så mycket riksdagskäbbel i tidningarne, att jag skulle kuuna ta till ordet lika bra som nägon annan at de dumma talarne. Och härmed tacka vi Gud för frukostmaten, om den smakat mina gäster lika bra som mig sjelf. De tre vännerna gjorde en kort men an: däktig bordsbön, och gästerna kringklappade derefter på det varmaste sin glada värdinna. Nu får ni vänta lite på mig och göra les honneurs eller hvad det heter för hvarandra, medan jag dukar af bordet. Si jag har bara en fje-dedels piga, ett barmhertighetshjon, gamla Eva, som tjent i många är hos assessor Wivuke, skogsmenniskans far. men som nu har en ärlig pension af sitt lilla hjertegryn pä femtio riksdaler, likväl på det vilkor att gumman aldrig får synas i huset mera än en gäng om äret, då hon tar ut sitt stora årsarvode. Nå nåk,rik mön har alltid mänga sparfvar om axkärfven, och gamla skulder ä alltid tyngre att be jtala än att göra Dya. Syster Kajsa är litet stygg mot mågen