Aftonbladet – 16 februari 1874, sida 2

Article Image
att omhägna dessa institutioner på alla sidor, så att de aldrig skola revideras eller förbättras, eller af den tron, att verlden nu har sett den mest fulländade och beundransvärda af alla konstitutioner, och att de lyckliga varelser, som styras efter densamma, icke ha någonting annat att göra än sitta stilla och njuta af dess fördelar. Dessa tvenne slag af konservatism äro bestämdt skilda; men mr Disraeli sammanblandar dem och vill tydligen söka öfvertyga oss, att hans parti är innebafvaren och den ende exponenten af den känsla af patriotism, som är gemensam för hvarje engelsman. Vi skulle i sjelfva verket glädja oss med honom öfver dessa val, om vi trodde, att det konservativa partiet inom parlamentets båda hus representerade och representerade på ett exklusivt sätt den stora massa af engelska folket. som är hängifven sitt lands intressen. Vi tro emellertid icke detta, och vi tvifla på, att mr Disraeli tror det. De franska tidningarne sysselsätta sig mycket med de senaste valen i Pas-de-Calais och la Haute Saöne och egna åt dem långa kommentarier. Den republikanska pressen är mycket belåten med republikanernes frawagång i det senare departementet och de framsteg de gjort i det förra. Bonapartisterne triumfera naturligtvis öfver Sens vali Pasde-Calais. De rojalistiska och regeringsvänliga tidningarna försöka att göra detsamma. De förra åberopa till stöd härför hr Sens antirepublikanska uttalanden; de senare åberopa hans anslutning till Mac Mabhons regering. Men i sjelfva verket är det rojalisterne och regeringspartiet, som blifvit besegrade; ty hr Sens är en deciderad bonapartist, en af de ifrigaste i Frankrike, och har öppet uppträdt såsom imperialistisk kandidat. Det skulle vara hög tid, anmärker Independance Belg?, att man inom de orleanistiska och legitimistiska kretsarne började göra sig reda för att man med sitt sträfvande för den moraliska ordningen slutligen kan komma derhän att återställa kejsardömet. M-n hvad skall man göra för att blifva qvitt denna rörelse, som undanskjuter den inskränkta monarkien till förmån för republiken eller cesarismen? Kaunske förfölja den republikanska pressen och afskeda de genom befolkningens förtroende valde mairerne, såsom hr de Broglie gjort? Eller kanske stympa den allmänna rösträtten, såsom den parlamentariska majoriteten genom sina utskott är sysselsatt med att göra? På denna punkt stå vi ännu i denna stund, utan att något tecken visar sig till att denna lika mycket för Frankrikes andliga intressen som för dess materiella välstånd förderfliga politik skall blifva öfvergifven. Vid nationalförsamlingens session den 11 Februari blef, enligt bref från Versailles till Daily News, 3:dje paragrafen af den nya skatteförordningen remitterad till vederbörande komit för att undergå någon ändring i form. Församlingen diskuterade derefter 4:de paragrafen, som rör cheques. Mr PouyerQuertier opponerade sig mot det amendement, som ger bankirer privilegium att betala cheques. Debatten skulle fortsättas följande dag. Trettiomannakomitn upptog i dag M. Dufaures motion om afskaffande af ballotering vid deputeradeval departementsvis och förordnande att en deputerad skulle väljas för hvarje distrikt. Förslaget till ny vallag är snart färdigt. Hr Melvil Bloncourt, af yttersta venstern, hvilken, säsom vi förut nämnt, blifvit anklagad för delaktighet i kommunupproret, har tillställt rättens president ett bref, skrifvet af general Cluseret till Bloncourt och som fullständigt ädagalägger den senares oskuld. Eno Wienkorrespondent skritver till Daily News den 9 Febr,: Det memorandum frän arbetarne till riksrådet, som nyss offentliggjorte, intygar att stor nöd räder ej blott i Wien utan äfven i Mähren, Schlesien och Böhmen, I Böhmen är hungersnöden värst. I detta memorandum föreslås afskaffandet af det från medeltiden qvarstöende skrå: väsendet; inrättandet af arbetsbyråer, som samverka med handelskamrarne; allmän direkt rösträtt för arbetsklasserna; hvarigenom de ställas i jemnbredd med andra klasser; större frihet vid allmänna möten; uppbäfvande af stämpelafgiften på tidningar; och nedsättning i skatten på lifsmedel. Minvisteren skall hafva besiutit att sätta i gång åtskilliga storartade arbeten för statens räkning, för att på detta sätt minska nöden. Sex tusen skrifvare och handels) biträden gä i Wien utan sysselsättning. Vi omtalade nyligen, att det i Italien af regeringen framställda lagförslaget om folkundervisningen efter en mycket lifig diskussion förkastats af deputeradekammaren med en pluralitet af fyratio röster, och att undervisningsministern Scialoja till följd häraf begärt afsked, hvilket äfven af konungen beviljats. För att förstå betydelsen af detta votum är ej nog att veta, att lagförslaget stadgade kostnadsfri och I obligatorisk folkundervisning, samt religionsundervisningens uteslutande ur skolorna. Det innehöll äfven följande bestämmelser. Kommunerna allena hade rätt att införa en skolskatt der icke de municipala tillgångarne voro tillräcklige och att, om de så funno lämpligt, bibehålla religionsundervisningen i skolorna. Vidare stadgades stränga straffbestämmelser mot föräldrar och mälsmän, som försummade att låta barnen få undervisning. Bestämmelserna om att undervisningen ekulle vara obligatorisk, kostnadsfri och konfessionslös gillades af majoriteten. Den egentliga orsaken hvarföre VENSTER SR LAST DENNE AVITRANS RSA

16 februari 1874, sida 2

Thumbnail