Aftonbladet – 16 februari 1874, sida 2

Hvilken då? sporde Inga, lekande med mannens ljuslockiga stora polisonger. Det är en jubelfest för nådig mamma, Ack, hur många är har bon inte trängtat efter att få se sina förnäma vänner statsrådet och statsrådinnan i sin sons hus, och hon får det, som du vet, i dag. Btatsrä.det är visserligen numera blott en fördete ting, men det smakar ändå fögel. Såna barnsligheter! De tillhöra en förgången tid. Hvad är ett statsråd i våra dagar mot en rik och mäktig affärskar!? Det är inte längre monarkier utan industrien som bestämmer öfver folkens öden, och en Rotbschild har nästan funnit den punkt, som Archimedes sökte, den, frän hvilken man kan sätta hela jordklotet i rörelse. Förundra dig då inte, mitt söta barn, att jag sträfvar efter den der mäktiga häfstången, som kallas penningen. Det har börjat ypperligt för mig; för en eller två motglngar har jag haft tio framgångar, och hade jag bara litet större rörelsekapital, skulle jag gå fram med lavinens fart. (Forts.)