Aftonbladet – 13 februari 1874, sida 2

Article Image
å H klväv nn VURDA är ik numeråra öfvervigt ölvök am I ondetu väl mindre att beklaga än föravign. I0et U underhuset sf några of dess nyttigart samt utmärktaste medlemmar. Undarsrän gandet af sir Charles Wingfield i Graves end, och mr Jacob Bright i Mancheste! och af mr James White i Brighton beröfva! det liberala partiet tre af dess verksam maste politiker och underhuset en vVärderil parlamentarisk erfarenhet och duglighet Protessor Fawcetts nederlag är likväl del allvarsammaste individuella förlust, sora trä! fat dön kammare, hvilken nu hållet på at bildas. Han kade visserligen icke uppnåt den position inoni kammaren, som en unde: många år befästad auktoritot och mångårige mödor samt sällsynta talaregåfrör och lite vär framgbng gifvit Gladstone, Disråeli och Bright. Men hans plats inom underbisot var endast underlägsen deras. Men icke ens de talade med så stort inflytande på båda sidorna inom huset, som det unge med: lemmen för Brighton af det enkla skälet. att dö åf nödvändighet talade för ett parti. under det han talade för sig sjelf och för sanningen. Partiledare blifva till följd af sin ställning med nödvändighet advokater: hat var en af ingen partiståndpunkt bun den forskar6 och tänkare. Han var en filo sofisk radikal; hang språk och hållning voro en ständig protest mot verldsmannens fashic: nabla demagogi och de föga uppriktiga an klagelser, som alla aspiranter till folktri busskapet höja mot plätokratien. I alla dessa för hvar dag växande frågor — ol hvilka Permissive Bill (förslaget om att fler talet Valmän inom ett distrikt skulle fö makt att förbjuda bruket af spritdrycker inom letsamma) är det märkligaste exemplet — i hvilka en ofördragsam välmening söker att underordna individernas och minorite ternag frihet under ett flertals blotta godtycke, var mr Fawceett en ståndaktig motståndare mot falska doktriner utan att fråga efter några kotteriora eller frakijoners vrede. Misenöjet hos några af dessa kotterier, som funnit sig förnärniade, här han sannolikt att tacka för förlusten of sin plats Det tjenar till fugenting och är derföre fögå klokt att Utfars mot den eller den välmshskårens eller de engelske valmännens i allmänhet obeständighet och könslolöshet för stora tjenster. Vi måste taga menniskonaturen sådan bon är och nägra årtuson. Jena erfarenhet visa henne vara, Detskulle vara förvånsnde om massor af mensiskor icke vore ttsätta för irrlugar och sycker i politiken, och mån skulle kanna Jyckönska sig, om dessa irringar endäst visade sig i sartipolitikens omkastningar. Åtticke gifva ar Gladstone måjoritet är ett miestag; men lot äf tt sådant misstag, som reflexionen ich ett eller två års; kanske till och med lott en enda sessions korservativ regering kola beriktiga. Emellertid är detta missag möjligen i någon mån en följd ä anIra inlsstag, som det skulle vara godt för öm som gjort sig skyldiga till desamma tt för framtiden ändvika. Om motgångarne inder de nuvarande valen gifva ledarne för et liberala partiet anledning gtt reflektera fver de bevis på folkets stämning, som vaen lagt i dagen, och moget öfverväga, hura en liberala politikens väsentliga principer äst kunna lämpas efter folketsj skaplynae, kola dö sjelfva innebära botemedlet för de är de gifvit. Det gifves tider för stora föetag, sådana som de fem senaste åren; det itves äfven tider för ett stilla mea icke! indre nyttigt arbete, och för båda dessa lag af arbeten är det liberala partiet det ästa verktyget. Dess vishet skall vara tt förstå och välja tid.s Såsom vi förut omtalat höllos den 27 Jar gari tvenne talrikt besökta möten i S:t ames Hall och Exeter Hall i London, varvid Eaglands protestanter uttalade sin ympati för furst Bismarcks kyrkopolitik. jenna demonstration framkallade en likande i Preussens hufvudstad, der man den dennes höll ett möte i Berlins rädhusul, för att uttrycka tyska folkeis tack för ngelsmännens sympatetiska tillkännagit ! ande. I spetsen för den tyska komicen jod universitetets prorektor, dr Gneist, ch mötet besöktes af en mängd medlemar af riksdagen och landtdagen, civila emtsmän, fabriksidkare o. s v. Bland tane böra i syunerhet nämnas dr Gaeist, rofessor Dorner och den sydtyske deputeden dr Völk, hvilka alla betonade, att m tyska kyrkopolitiken icke dikterades hat till kristendomen, atan blott af sinne r statens, samvetets och kyrkans frihet. jutligen antogs af samtlige närvaraäde, på när, en resolution, hvari medlemmaär af ska riksdagen och preussiska landtdagens ida kamrar, representanter för preussiska ifyuästadens kommun och borgerskap, venskapsmän, konstnärer, industriidkare och än af alla klasser, församlade i Berlins dhus, sända församlingarne i S:t James h Exeter Hall sin djupt kända tacksam t för besluten af den 27 Jauvari. Tyska adebudet i London, grefve Minster, kom or att tillställa presidenterne för sympatistena denna adress. För öfrigt har sjeltva glands press fästat uppmärksamheten på, ; mötena i S:t James och Exeter Hall igt ifrån obetiogadt kunna anses som tillnnagifvanden af engelska nationens tänkett. I Eagland, der sympatioch indignansmöten höra till ordningen för dagen, l o man alldeles ej af en mer eller mindre ! rik församlings uttalade mening draga gra slutsatser om allmänna meningen i: 4 lat amma dam gam nuvwisanämndea. mit.

13 februari 1874, sida 2

Thumbnail