Aftonbladet – 13 februari 1874, sida 2

: STOCKHOLM den 13 Februari. e JK. M:ts och rikets kommersekollegium. o Vidräkning och reform: 1 sd t,) Under den 28 November 1637 utfärdades fullmacht och placat opå thet nyss anordnade collegium af commerciernes, hvilket embetsverk således nä har inträdt i gin -) vVördaadsvärda ålders tvåhundratretiondeI sjunde år. Fullmakten talar om, huru en ,stor del af riksens samt alle dess trogne -undersåtars välfärd består uti handel och vandels rätta och förståndiga bruk, hvarför man ock redan tillförene beflitat sig om, att sådant ordentligen anrätta och diri gera. Men bland andra hinder hade företrädesvis det motverkat bemödandena, att icke någon i synnerhet är vorden tommit terat, deröfver att bära enkannerlig sorg ,joch åhåga, utan at hvar och en hatver följt sitt eget sinne, och få varit, som sig om I det gemene bästa med stadighet något haf i ver i det fallet bekymrat, Af sådant skäl hade man nu för godt funnit att upprätta ett särdeles kollegiums, som skulle gifva akt på commöröierhas lopp och draga försorg, att de blefve excolerade, så ock :llehanda manufakturer accomoderade. Här. il öfver egde kollegium att: deliberera och , vidtaga åtgärder, men der något svårt Iförefailer, sådant nderäåbigst tillkänna gifva för K. M:t. Om kollegiets öden intill det nya statiskickets införande må här vidare i korthet nämnas, att det m hända el kom i verksamhet förr än 1651, då ny instruktion titfärdades, ätt det 1680 sammanslogs med kammarkollegium, att Carl XII å 1711 återstälde detta delikata verk såsom ett fristående kollegium att det enligt instruktionen af 1774, som förblef i kraft tills den nu gällande at är 1831 påbjöds, skulle arbeta på två afdelningar: en handeleoch mannfaktursamt en dyrtjuesäivtelon, af hvilka den förra handlade de under köllegium hörande näringsärbnden samt förvaltade manufakturdiskonten, den senare de I domstolsinal söm voro åt kollegium uppdragna. Samtidigt med det nya statsskicket ej blott uppstod dem fråga öm förvaltningens förenkling, hYyilken ännu den dag, i dag är, står på dagordningen, utan ock angafs den formel för frågans lösning, som ännu fasthålles sågom den enda riktiga af alla dem, hvilka allvarligt yilja befordra hennö till ett lyckligt Slät. proposition af den 5 Juli 1809 förklarade K. M:t sig med välbehag-vilja anse, om statsutskottet uppgåfve de besparingar, som vore förenliga med riksstyrelsens tillbörliga handhafvande, rikets försvar och hvarje nndersktes i lag grundade gäkerhet, förmodande K. M:t att, vid en förbättrad gång at de allmänna ären dena, dessa skulle, med lindring i statens kostnad, kunna lika noggrannt som förut vårdas och behandlas af färre, dock till en del bättre lönade embetaoch tjenstemän, än de då antagnes Och härå svarade riksens ständer med anhållan om en komite samt med anmälan, att de. utsatt tvänne pris för dem som uppgåfve det tjenligaste förslag till arbetets. ordnande. inom hofrätter, kollegier och styrelseverk med afseende å, för det första, en redig, driftig och säker behandling af ärendena samt enklare räkenskapsmetod, och för det andra, att den på enklaste sätt och med inskränktaste antal ledamöter och betjoning kunde åstadkommas. Sådant var det ännu giltiga uppslaget till frågan om embetsverkens ombildningv. En komitå blef ock 1811 förordnad, mensdessl följande: år afgifna betänkande förordade l: ingen väsentlig förändring. Riksdagen be gärde 1812 åter en komitå, för hvilken me-j: del anvisades, förnyade sin anhållan 1815 j) och tillsatte 1817 ett särskilt utskott, hvars : betänkande i ämnet insändes till K. M:t,l: med åter igen upprepad begäran om en komitg, som ock 1819 förordnades och 18221. afgaf sitt bekanta utlåtande. Här föreslogs kommersekollegiets indragning, hvilket yrkanje säledes nu är mer än est halft ärhurdrade gammalt. Enligt komitens förslag skulle till han delsoch finansdepartementet — med statssekreteraren för handeln och finanserna såsom chef — höra befordringsärendena inom och under departementet; ärenden rörande fabriker, manufakturer, handtverkerier, handel och sjöfart; rikets drätselverk; ingeende öfver verk och inrättningar som gifva inkomst till statsverket, (tullen. stämpelpap persverket m. fl); banken, riksgäldskontoret, myntet amazgående ärenden; tillsyn öf. ver allmänna räkenskapereg revision. — Till biträde borde statssekreteraren få 1 förste ;xpeditionssekreterare, 3 protokollssekrete are, 3 kanslister, 1 registrator. Departe nentet skulle delas i två underafdelningar. len ena för handeln och slöjderna, den anIra för finanserna. Hvad komiterade beräffande departementets finansafdelning, med lerunder hörande verk, såsom statskonto et, tullverket m. fl., föreslogo, lemna vi är ur sigte, såsom ej vidkommande frågan m kommers kollegium. Deremot böra vi tförligt redogöra för förslaget om finansepartementets första eller handelsoch löjd-afdelsing. Tillsammans med lagkomiten och de till konomiska författsingarnas öfverseende förrdnade komiterade hade komiten för At a IR OR KS i jr Rs