med sina skinnklädda ryggar och sitsar i salen, det gammalmodiga klockfodralet med sina kinesiska figurer och kyrkljuskronan i taket, medan man i förmaket beundrade dels det urblekta gobelinsarbetet på soffam och länstolarne, dels divansbordet med sin fördjupade porslinsskifva. I sängkammaren inbjöd en bred tvåför att icke säga tremanssäng med blommiga kattunsomhängen till behaglig hvila i kapp med ett par sotfor, på hvilka patron Adlers storväxta döttrar ofta famnats af sömnens gud efter qvällens baler eller sup6sar. Kajsa Adler och mor Ingrid hade under de mångåriga sommarbesöken på Kolhyt tan och dem åtföljande inbjuåningar till Fagerhult lärt närmare känna och värdera hvarandra och voro till följd deraf mycket goda vänner. Inga betitlade derför sin mors vän med namnet moster, då denna aldrig ville höra talas om det franska ordet tante, och de hade under Ingas flickår vexlat många glada skratt och upptåg med varandra. Patron Adler, som längesedan förgonat sig med dem inställsamme Melcher efter len häftiga scenen dem emellan i London, ville nu bereda hans hustru en öfverraskling genom mor Ingrids ankomst tiil Stockw0lm. Det unga paret hade nemligen efter in hbemflyttniog från Frankrike icke haft id för mer än ett par dagars besök på agerhult och hade, såsom Melcher sedernera ursäktande skref, ännu icke kommit ig så i ordning efter sin bosättning i hut udstaden, att de dit kunnat inbjuda den ära gästen, den alltid lika älskade och rade svärmodren. Med dessa älskliogsfraser hade den stacars älskande mor Ingrid fött lita sig nöja, nedan hon deremot i fullaste drag njöt af oppet, att få rå om sin dotter och dotterotter följande sommar, Nu satt hon der emellertid sedan ett par immar anlänvd till Stockholm. tubbad till resan f sin längtar attöfverraska dottern på hennes ödelsedag och af sin muntra granne patronen