Aftonbladet – 11 februari 1874, sida 2

; detta lexikon öfver den kommunala TOR Mi Utrymmet Binder o88 att stannaln isen kommit i dagen. Statistiken öfver riksdagsmannavalen gaf d handen betänkliga brister i kännedomen a och lydnaden för gällande lag. Den komunala rösträttestatistiken röjer samma föreelse. I en del kommuner tyckes det förilla sig med aktningen för de otvetydigaste reskrifter på samma sätt, som — enligt ordyråket -— med rättvisan i ett konsistörium, en kommunala sjelfstyrelzsen visar sig sr i all sin glans; man styr och ställer elf efter tycke och sihak samt gifvet lag ch författning en god dag. Enligt ursprungliga lydelsen af 2 9 iförrdningen om kommunalstyrelse ä landet ar den, som uppförts till mindre än tio yrkar för i mantal icke satt jord eller inomst af kapital eller arbete, utesluten från östrätt vid kommunalstämma. Sedan denna estämmelse genom kung. af den 15 Sept. 863 ändrats derhän, att — med fortfarande ndantag för egare af i mantal satt jord — en till mindre än sex fyrkar uppförde ej gde rösträtt, blef den genom kung. af den ; Sept. 1868 utplånad, så att numera hvarje älfrejdad svensk undersåte, som är medem af en kommun och enligt kommunalörfattningens 3 57 förbunden att till komnunen erlägga skatt samt icke häftar för guldna kommunalutskylder, är berättigad utt deltaga i kommunalstämmas öfvorläggingar och beslut. Man skulle väl tro, att mn författning, hvarigenom den begränssing, som uteslöt alla till mindre än 6 fyr sar uppförda, med undantag för egare i nantal sått jord, från rösträtt, på grund af framställning från riksdagen blef upphäfd, måste vara allmänt känd; men berättelsen upplyser, att i mer än två hundrade kommuners fyrktalslängder finnes antecknadt sunder röstminimum eller eger ej röst rätv 1, d. för enhvar, som för i mantal icke satt jord eller för inkomst af kapital eller arbete är uppförd till mindre än 6 fyrkar! En del städer har dragit försorg om ett motstycke till detta prof på landtlig sjelfstyrelse. Stadskommunalförfattningen stadgade ursprungligen, att den, som vid allmän rådstuga röstberättigad är, eger en röst för hvarje enligt art. II bevillningsstadgan honom påförd hel rdr bevillning till staten, Liksom förutnämnda inskränkning i rösträtten på landet, blef denna minimi gräns undanröjd genom den äfvenledes den 8 Sept. 1868 utfärdade kungörelse, som stadgar att den vid allmän rådstuga röstberättigade eger en röst för bevillning, efter art. II till och med en rdr, samt vidare en röst för hvarje derutöfver påförd hel rår bevillning. Emellertid — säger berättelsen — har det vid jemförelse mellan taxeringslängder och röstlängder för flere städer visat sig, att ännu år 1871 den förändrade bestämmelsen icke kommit.att lända till efterrättelse, utan att ett stort antal personer: . beröfvats dem tillkommande rätt att i vården om kommuneus allmänna an gelägenheter deltaga. Vidare omtalas, att — oafsedt Koppar bergs län, för hvilket ännu särskilda be stämmelser äro gällande — i nittön kom muner platt icke någon fyrktalssättning användes, utan att till grund för röstberäk ningen och kommunalutskyldernas utdebite ringlagts — hemmantalet, liksom om ? 58-och 59 i kommunalförordvingen ej fan nes-till: I nägra kowmuver förekommer att jordegare, i öppen strid med författnin gen, :örbehållit sig rösträtt för till arren dator nppläten jord. , I en stad har mån röstlängden påfört personer, somi sin tjens sysselsatt biträden. det desse senare till kommande röstetal! I vissa städer har ma låtit eh röst beräknas för hvad som öfvet skjutit en hel rdrs bevillning, utan at gå upp till närmast kögre riksdalerstal eller ock säluntda förfarit endast här de öfverskjutande beviliningen öfverstigit 5 öre; analoga afvikelsör frin deallta tyd gastestöreskrifter förekomina iminga lande kommuner vid fyrktalssättningen. Naturligtvis kan man ej heller förvänt: att fyrktalslängderna från alla håll skull vara i behörigt Skick, eftör stadgade föl mulär upprättade. Hvarje afvikelsei si davt hänseende försvårar naturligtvis upj gifternas bsarbetning och bemödandet al Tern Tull tillförlitlighet! : ot , Ännu ett: par egendomlighetr böra on I nämnas. Af57 på tvåveller tre tän delad kyrkosocknar sammanfalla 47 med motsv I rande kommuner, de der-sålunda: äro delad melian län, hviiket förhällande synts mycket anmärkningsvärdare, som iF. o ; kommunalstyrelse på landet detsamma ick ; finnes omnämndt, ej heller någonting der: I stadgadt om sättet för underställning oc besvär: i dylika kommuner. — Understu dom har samma person varit ordförande I mer än en kommubalstämma, ehuru 2 1 föreskrifver som vilkor för valbarhöt .i JT ordförande, att dem valde skall vara ino kommunen bosatt. De upplysningar, berättelsen meddelar r I rande vederbörandes okunnighet om ell 1 ringaktning för lag och laga ordning, fö anleda osökt den reflexionen, att den kor I munala statistik, hvartill vi nu erhållit e så värdefullt bidrag, har en icke oväsentl I uppgift utom dem, som man omedelbart a sett, nemligen att utgöra en kontroll öfv I de ännu: dels osäkert famlande dels näg: Tlåglösa sjelfstyrelse-försöken, bidraga a gifva styrsel och reda ät komrunal-förval nr ar nn an a —— Är Å sann. HR sån ömsar — Midtomnt det nno