Aftonbladet – 10 februari 1874, sida 3

vitderf dessa eljest måste i vida kretsar spi att Ida, men vi icke göra det — hvilkens är d MIskolden att så mänga af dessa olycklig varelser gå förlorade och en sådan mycket het last och brott får ostördt fortplanta jr Joch fräta på samhällets rot? Icke är de tt I deras allena, som, födda och uppvuxna inor y8feren af dylik smitte, ej förstä eller försm 4 latt lyfta sig derutur. ut! Härpå följer en 1edog5relse för förenin 12 I gens tillgångar, hvilka utgöras af de i de rm föregående omnämnda 3000 rdr:na, den a te j enkedrottningen till föreningen öfverlätn 41 Jjubdelfonden 87,424 rdr 60 öre och på d ed I hittills bterkomna inbjudningslistorna in flatna omkring 22000 rdr. Denna fond ä: visserligen icke obetydlig, men då en för 1 bättringsanstalt för att motsvara sitt ända le I mål fordrar en ntmärkt föreståndare, lärare 1. förvaltare af jordegendomen m. m., kan e .t undvikas, att kostnaderna blifva stora, oci rju inskränktare de vårdades antal är, dest 3 större blir kostnaden för hvarje individ. De v j vore derför misshushållning att bilda en så eidan anstait för ett allt för ringa antal. Då ålman beräknat, att kostnaderna för en an,. stalt för 150 barn komma att uppgå till om ålkring 50000 rår årligen, erfordras således tlännu betydligare tillgångar, hvilka likväl elicke torde vara större, än att de genom t välvillig samverkan af mer eller mindre k bemedlade kunna åstadkommas, till hvilken förhoppning så mycket större anledning finnes, som de ingångna tecknirgslistorna uppn I taga ganska många bi af det egentliga i folket och ett så t antal aktade personer inom landets alla dejar tecknat sig såsom deltagare i föreningen. För ästsdkommande af en fullt ändamålsig förbättringsanetalt är första vilkoret , att erhålla en lämplig föreständare, och in , I terimsstyrelsen har varit nog lycklig fena en sådan man, som förklarat sig villig mottaga det ansvarsfolla uppdraget, om en blif vande styrelse finner skäl att lemna honom detsamma. Förevingen har desutom erhållit axbud på gåfva dels af jord för en min dre arbetsgärd, dels af en jordegendom om -I18 mantal, lebygd i fyra farmer med vacIker belägenhet i Hvetlanda socken af Smålland. Interimastyrelsen, som tagit känne dom om de särskilda egendomarna för val flaf en jordbrukskoluni, har icke ansett sig lega befogenhet att i detta afseende fatta beslut; men har utsändt en sakkunnig person för att taga sistnämnda egendom i be: Itraktande, och denne har fält ett fördelakItigt omdöme om densamma. Sedan interimsstyrelsen upplyst om, att Jinom vissa orter ett icke ringa antal personer tecknat sig såsom deltagare och inom Jett par län en ganska vacker verksamhet börjat i den riktningen af föreningens upp: gift, som afser att bereda plats och stöd iels åt de från förbättringsanstalten utIgäångna och dels åt sådana frigifna brottslingar, som lemna hopp om er förbättrad vandel, tillkännagifver den i slutet af sin berättelse, att det stora behofvet af en asyl, der frigifna tillfälligtvis kunde upptagas och böllas till sysselsättning, för att befria hofvudstaden från en del af dess olycksbarn föranledt interimsstyrelsen att förbereda utväg för en blifvande styrelse att med jemförelsevis ringa kostnad här invid staden anordna en sådan anstalt, der 15 å 16 yngre frigifna kande hållas till arbete och få inlära vissa, allestädes på landet behöfliga handtverk, såsom snickeri, hjulmakeri, skrädderi, skomakeri och bleckslageri. Härefter skreds till öfverläggsing om ett af interimsstyrelsen uppgjordt förslag till stadgar, hvilka nästan oförändrade antogos. Enligt dessa stadgar har föreningen till syftemål i första rummet att i mån af tillgängar i förbättriogsanstalt upptaga och värda samt till gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder söka återföra vanartade unga personer, hvilka af poliseller kommunalmyndighet hos föreningen anmälas; samt i det andra att åt frigifna fångar, hvilkas förhållande under strafftiden elter sedermera lemnar hopp om förbättrad van del och hvilka sjeliva önska föreningens hjelp samt vilja underkasta sig vilkoren åerför, egna till-yn och moraliskt stöd äfvenaom biträde för anskaffande af tjenst. Föreningens angelägenheter besörjas af en af tolf personer bestående styrelse, hvilken utses för tre år och af hvars ledamöter fyra årligen utgå. Föreningens !edamöter indelas i ständiga och ärsbetalande, af hvilka de förre på en gång skänkt till föreningen minst 100 kronor och de senare lemna i årsbidrag minst 5 kronor. Härtill komma associerade ledamöter eller sådana som lemnat mindre bidrag än de ofvannämnde, samt slatligen hedersledamöter, Hvilka genom större gåfvor gjort sig synnerligen förtjenta af föreningen. Enkedrottoingen är föreningens höga beskyddarinna samt konupgen och drottningen dess första hedersledamöter. I April månad hålles årssammankomst, då ärs och revisionsberättelserna uppläsas, väckta förslag sfgöras och val af styrelseledamöter och suppleanter företagas. Sista paragrafen i stadgarne innehåller, att föreningen skall söka knyta förbindelse med redan befintliga sällskap för beredande af stöd åt frigifna fångar samt i de residensstäder, der sådana sällskap icke finnas, anskaffa agenter villiga att gå föreningen till handa. Slutligen företogs val af styrelseledamöter, då dertill utsägos justitieministern ÅA. Adlercreutz, f. d. statsrädet frih. C. G. af Ugglas, generallöjtnanten frih. FE. Wrede, justitierådet K. Olivecrona, justitieombndsmannen N. A. Fröman, generaldirektören G. F. Almqvist, departementschefen E. Ljungstedt, sidenfabrikören K. A. Almgren, zrosshandlaren A. Peyronu, myntproberaren F. Wretwan, notarien J. Sundell och lärftstramhandlaren J. C. Beckman. Till styrelsesuppleanter valdes departementschefen C. Gerle, kyrkoherden A. W. Staaff. fabriks(dkaren Jean Bolinder samt grosshandlaren J. Bäckström; till revisorer landshördingen W Stråle och kaptenen G. V. vof Francken samt till revisorssuppleanter kammarherren srefve N. Gyldenstolpe och kammarskrifvaren P. Nilsson. Härmed vara förhandlingarna afaolntada