Aftonbladet – 3 februari 1874, sida 2

förra månaden interpellerades kulturmini-fr; stern angående regeringens afsigter i fråga! A om denna sak. Ministero svarade, att rs j.å geringen ionan hon fattade sitt beslut, må-lm ste afvakta resultatet af den preussiska lag n stiftnicgen och känna centralmaktens afsig-!F ter. För öfrigt, tillade ministern, skullels; införandet af civiläktenskapet i Wirtem-a, berg nödvändiggöra en allmän reform afly: civilrätten. I Wirtemberg der flertalet af lat befolkningen utgöres af protestanter är daetly protestantiska presterskapet i allmänhet myc 3, ket fiendtligt mot alla reformer, som gå utj; på att minska dess makt och inflytande. I Elsass Lothringen, der i söndags vall3, företogs till tyska riksiagen, har eedan dere veckor pågått en ganska Jiflig valstrid. Ultramoptanerne hafva först frångätt det hiuills följda systemet af politisk noeutralitst. Efter dem uppträdde de franska och IR Elsasspartierna på arenan. Hvad de uttra-y, monvtare vilja, behöfver ej sägas. Detfran-r ska partiet ämnar framförallt protestera mot Im annexionea och arbetar för återväljandet af lp siva forne deputerade i Bordeaux; Elsasspartiet erkänner väl ej evöfringens laglig-j: het, men vill foga sig deri, förutsatt attly landet får behålla sina lagar, och i öfrigt, behandlas lika tiberalt fom andra länder ilr kejsaredömet. I Strassburg uppställas som kandidater advokaten F. Schneegans, ochly en mr Lanti, f. d. maise, samt af arbetarne ls, ten bekante tyske socialisten Bebel, Lauth,y om är franska pariets kandidat, tros komma i: tt seg:a vid valet. I Saverne, Schelestadt, Mulboase och Metz nämnas som kandidater y två bir och n kyrkoherde. Äfven il dessa valiistrikt tyckes det franska partietl, skola få öfvervigten, så mycket mer som ett par af dessa kadidater uppställas af båda partierna. e I de andra dietrikten äro utsieterna ganaka tvifvelaktiga. Man kan dock öfverkut14 vud antaga, att det uttramontana eller franjr. ska partiet skall segra öfverallt i de forna lf departementen Mosgelle och Haut Rhin, El lF sasspartiet åter i Bas-Rhin. I allmänhet ji; visar landtbefolkningen ultramontana ten I; denser, städerna äter äro mera liberala. ä Dan tyska pressen uppmuntrar ej synner-Iq ligt Elsasspartiet. En korrespoadent från !y Berlin till Auzsburger Allgemeine Zeitung q säger, att parriet ingalunda kan påräknala stt snart förverkligande af sitt program. 8 Nyheten stt Krston, Atcbins fastaste plats, )1 blifvit intaret har i Hutland framkallat eo), glädje som har starkt tycka af tröst i för-11 treten. I Ratterdam och Haag och sanso-ly likt i ala rikets städer har depesechen omj,; de nederläniska vapnens framgång blifvit affischerad öfverallt. Glädjedruckna skaror trängdes på gatorna, och husen voro dekorerade med holländska flaggor. General von Swieten har redan fått mottaga en mängd lyckönskningstelegram. Emellertid är det ej troligt att fälttåget tar slut med Kratons fall. Enligt telegrara från konsuln i Penang hade stället redan öfvergifvits af sina försvarare, icnan det intogs, hvi!ket it förklarar Holländarnes ringa förlust. Utanly tvifvel komma dessa senare att nu med all kraft vända sig mot hufvudstaden och andra platser, dit Atchinveserna kunna ha tagit sin tiliflykt. Spanska regeringen har nyligen offentlig gjort ett politiskt manifest till främmande I makter. Ministeren framställer deri sitt I prograsa: hon vill bibehölla konstitntionen laf är 1868 likasom den organisation af makten, som var gällande, då hon öfvertog st; relsen. Eon vill uppbjuda alla gina krafter för att göra ett slut på det borgerliga I kriget och alla demagogiska lidelser. I detta mäl för ögonen vill hon utöfva diktaturen på samma sätt som den föregåesde I ministåren, ända till den dag, då nationen, I befriad från bördan af väpnade partier och i! I demagogiska lidelser, fritt kan uttala sinj! ; j a Em vilja genom sina representanter, de npationela Cortes. I ett af franska nationalförsamlinv-. gens senaste möten har Gambetta anhållit! att få framställa en iaterpellation til! l ringen angående ett i Broglies cirkul mairerna förekommande uttryck rörande var-, Jaktigbeten af Mac Mabons makt. Försammj, lingen beslöt, att intarpellationen skulla fål, framställas efter det skatterna blifvit diska : 1 j 1 Å Iterade. Regeringen motser med stor orof. Å denna interpellation, emedan hon befarar, j! att hon. om hon allt för ifrigt häller på den sjuåriga maktförlängningen, skall hon göra brytningen fallatändig med högern, l. hvilken då skall härja agitera för sina monarkiska planer och ställa rig i opposition mot regeringen. Förssmliogen har, som bekant antagit en. lag om tillsättandet af aumoniers i fran j: ska armen. Det var hofvodsakligen hiskop ? I Dapanloup som ifrade för denna åtgärd. Om karakteren af den antsgna lagen, kanl jan slata deraf, att ett amendement, som j: ;) understöddes af bela venstern och hvilket j afsäg att soldater af mossisk och protestantisk trosbekännelse skulle befrias från att I deltaga i messav och anira katolska högI tidligheter, förkastades af majoriteten, Några I kommentarier eller reflexioner med afseende I på detta för sig sjelt talande beslut, torde vara helt och bäållet öfverfödiga. Det har upptäckta, att det klerikala partiet i Schweiz i avledving af den pkfliga nuntiens förvisande ksyftar att framkalla on lintervention af de makter, hvilka under: tecknade fördragen af år 1815. En interI pellation Härom framställdes vid nationaljrådets sammanträde den 29 i förra ralnaden till förbundsregeringen. Regeringen svarade, att en undersökning redan blifvit löppnad och att upphofsmännen till och delI Itagarne i denna intrig skulle ställas under I åtal. ffenuizgörandet af det dokument, som Sfräravarande stämplingar, har