Aftonbladet – 3 februari 1874, sida 2

NE UT NRURA UK NS HIN VUKDAR eh KE UMA UCI 20 b Den gammalkatolska rörelsen i Schw-iz bar sedan nägra mänaders tid gjor. stora framsteg och vannit flere sexrar. Så som Vi förut omtalat, valdes i Gezeve redan i gistlidne Oktober månad (i enlighet mei 1 t T Il J e 6 1 1 den och i början af Jannari tre andra förj! Je katoleka landsförsamlingarna iaom kon-! 1 å ) E j : ; j i 4 3 förot an.tölde presterne on aflägsnade derföre, att de igga den ilag föreskrifna ecen. ännu nägra prestlägenheter, för hvilka menigheternas valrätt först efter an tiliämpas, och då skall man kunna ida till den definitiva organisationen at den atolska kyrksn inom kantonen med ett öfverkyrkråd af 25 medlemmar. Den fördritnej: biskopen Merwsilod har naturligtvis, innan han lewsnade Geneve och baga? sig ull Paris, j: bannlyst alla ce nya presterna; men desse ha besvarat desia steg med aut uppbränna banslysningsboilan, och hurna litet de bij: skopliga och pädiga hotelserna inverka på deu katolska befolkningen i denna kanon, finna deraf att Hyacinthe Loysen (aamera förste kyrkoherde i Geneve) vid inatalierandet af dena nyc presten i Suge, er. mlivg i kantonen, uttalade inför föraxmlingen, att han var öfvertygad om att je skulle vänligt mott sin. nye själa I tonen, ä sörjare, bla . att han vari bannlyst af puäfven. re gammalkatolakej prester, som ännu vänta på att erhålla an ( ställaiog, uppehålla för närvars il Genåve. För någon tid sedan lit atate en f. d. romersk-katolek biskop (en itavare), hvilken sedermera öfvergieck till grekiska kyrkan, installera en yagre presi, hvilken skulle tjonsigöra såsom vikaris. Paer Hyacinth har anordnat gudstjenaten för I in församliovg sålunda, att SS j vyttjag vid alla kyrkliga handlingar, vid messan och sakramenternas utdelning, att nattvarden utdelas under både bröd och vin, att den obligatoriska öronbikten afskaffas; slutligen har ban uttalat sig för, att presterne icke böra inblanda poliuik i sica predikbvingar. I kantonen Bern gär utvecklin-) gen i samma riktning, d. v. 5 garmmalkato licigmen segrar gezom statens ingripande uid de kyrkliga angelägesheterna och iniörandet af församlingarnas valrätt vid besättandet af prestläganheier. Dot är i syn uerhet i den fransktalande Juratraktven. som frågan antagit storartade proportioner. Kantonens regering faun sis nödsakad att på groad af de 97 katolske presternes fortaatta opposition och fasthåilande vid den afsatte biskopen, Bachat, först suspandera och seåan afsätta dem, och slutligen har hon företagit nägra nya utnämningar, nemligen af 16 fr;nske och 9 tyske prester. Na äterstår endast att besätta ungefär ett tiotal platser, ty genom den nya kyrkliga organisation som genomförts ha många små lägenbetsr och aila de fordna sinekurerva blifvit indragna. De nye presterne. ha haft framgång uti att samla sina menigheter, och dessa tycks vilja föredraga don gamwmal-katolska läran framför jen ultramoniasna. Regeringen i Bern har icka stannat härvid, utan har utarbetat och fåt: antagen af kantonalförsamlingen on ny för alla konfessioner gemensam kyrkolag. Euligt denna skola menigheterna hvart sjette är välja sina prester, under det likväl staten förbehåller sig valsts bekräftande is let för sin gamla utvömnivgerätt (för pr testantiske prester) och dessutom förhehåller sig en vetenskaplig förberedande bildning såsom vilkor för presterligt embate. FHvarje konfession för en årlig synod och oc alldeles sjelfatändig församlings styrelse, och för garmamalkatolikorae öppnas möjligheten, så vida de ivom en katolak församling visna pluralitet, att komma i besittning af kyrkobyggnaderna och kyrkans egendom, der de äro i minoritet kunna de bilda fria församlingar. Dock kan kantonalrådet under vissa förhållanden föreslå en delning af kyrkans egendom, dö församlingen upplöser sig i två olika kyrkosamfand. Denna kyrkolag antogs i kantonalförsamlingen med 106 röster mot 18 och gick derefter till folkomröstning. Ultramontanerne hade gjort sig stora förhoppningar om att kunna fö den avtstranda vid detta slntliga afgörandee; men missräkaade sig häruti follkomligt. Under ett utomordentligt lifligt deltagande — af 96.000 valmän röstade 88000 — bekräftades kyrkolagen red 70.000 röster mot 17.000, och till och med i Jura var, i synnerhet inom de stora församlingarna, stor pluralitet för jagen. De afsatte presterne, som fortia rande uppehöllo sig inom landet och vid enskilda gudstjonster och på annat sätt fort satte agitation er mot regeringen och sina afterträdare. uppgåfvo nu striden, och de fe ste begåfvo sig öfver på franskt område, emedan de fruktade att annars blifva internerade inom den protestantiska delen af kantonen. Några af dem, som drifvit sin agitation nog längt, arresterades, bland dem en, gom hade tillMit sig att bortföra kyrkokärlen, Då dessutom oroligheter egt ram vå flere ställen inom kantonen, har regeringen uppbådat nägra afdelningar milis, och kantonalförsamlingen har med stor pluralitet godkänt dessa åtgärder. På se naste tiden har hon upplöst ursulineraunnornas kloster i Porentrui. Äfven utom Jura, i de tysktalande katoska församlin garna, ha gommalkatolikerne öfverhand. Det är icke endast i Schweiz den gammalkatolska rörelsen utbreder sig. Äfven i södra Frankrike utbreder hon sig, om än i mindre utsträckning. Pater Hyzaciathe mottager tid efter annan sympatetiska skritveleer från franske prester, likasom man har exempel på att en hel katolsk landsförsamling i närheten af Lyon öfvergätt folk ä ute på höslättern en fjerdings väg! här hemifrån, så att jag sjelf fick bugga uweadan sam 4ktt Anh mar nanh datter min tå