Aftonbladet – 2 februari 1874, sida 3

na, militärläroverken, navigatlongskoleras fria konsternas akademi, veterinärinrättnin gsn, teknologiska institutet, flottan, Ultuns landtbräksioestitnt, skogsastyrelsen, sjökarte. verket, postverket, jernvägarme, tullen, bergsskolan, disciplinkompaniet, brönviaz bränningskontrollen m. fl. Vidare hällor ou på att utarbetas förslag om domsrättens skil. jande från de administrativa verken och öf verflyttande till högsta domstolön; och intet statsdspartement fianes, som ej har måäga stora förändringar under arbete. — Det är möjligt stå man skulle konna fordra att ännu mera blifvit gjorät, mön får i så fall ej förbise, att en reform måste Vaåtå nega genomtänkit innan den utföres. Dertill kommer, att ett alltför hastigt omorganiserande skulle medföra öfverflödiga kostnader. Frö gan blir ni öm ätt dårtidstiliägg skulle lägga något hinder ivägen för det pågående reorganisationsarbetet. Ett sådant antagande vore på det högsta oriktigt och ut tryckte på samma gång en misstro, som vore bra odefogåd. Dyrtidstillägget vore blott provisoriskt, men man hade frågat hvarföre det begärdes för en tid af två år, då vi ju ha årliga riksdagar. Den frågan vore lätt att besvara. Nöder vore detta år så stor i anledning af de ökade lefnadsomkost naderna, att ett dyrtidstillägg för det 1ö pånde året vore af behofvet påkalladt, och att frärlägga en stat för nästa år vore ju rogeringens pligt. Man kade funnit det ökade tillägget för högt, men det vörs enarare tvärtem; ty under det den begärda för böjningan uppginge till blott 30 proc.. hade okngå iusförnödorheter stigit ända till 100 procent. Hvilka skola betala de nya anslagen? hade dm frågat, och svaret hade blifvit riktigt atgitvet, Å2 man sagt, att K. M:t alldeles icke äskat några nya srotter i sin proposition, Man hade anmärkt, att 1örandrade förhållanden kunna inträffa, som göra d6t mmöjligt att utan att upptaga nya skat tor betäcka de förhöjda lörerna. Men gran skade man de i statsvårksproposktionen gjorda beräkviogarne öfver nästa årg få komater och toge dem till ledning, skulle att någon egentlig anledning Je ån af större förminskning i in: komster alldeles icke förefönnmes; samt att jet, som K. M:t nu äskat, icke uteslötö tanken på framtida skattenedsättningar. Ds poster, som biifvit lagda till grund för berökslögen a? Inkomsterna, voro till större ieled sådähå fö icke varo egentligen boroende at mer eller mindre gyösstnmma kon junktnrer, nemligen jernvägsoch skögss medlen, Dessa äro statstillgångar, som vi. sat sig vara gifvande och blifva det mer OCh fa8 Fkogemedien stiga äfvenledes mycket hastigt. Tolimsdlen åro visserligen vexlande, dock ej för dagen och veckan, itan är den enorma stogringen en följd af isrBållandep; som under en längre tid gjort å Alg sällsnds, särskildt de högre arbetslönerna. Vid defås Bertkning hade let varit vanligt att lägga till grödd ett gt mediam. Men nu bade man, för Arte säkerhots akull lagt ett fyrakrigt brand, och gåledes fått med i boräkninR ati dällgt år till de två andra goda och t isla syuderligt Es: Bränyinsmodlen 0 de, som i första rummet falla 6cR dör ir ej heller någon förhöjning beräknad. fn mförelse mellan 1873 års verkliga och 1874 års beräknade inkomst af bränvins än visade ävck en betyålig summa ver hvad söm Hilfvit Beräknadt; Bled allt skäl kunde man derför ans: Biatevetkets tillstånd vara så godt, att, ur den sypptäk:en sedt, iogen invändning kunde göras mot ist äskade dyrtidstilliggat. — Hvad statens itgiftar vidkommer, förelbg här den frågan iöruvida landet äfven för fromtiden skulle kunna stå ut med hvad regeringen nu föröslsgit på ordinarie stat. Härvid borde tillsas, köruvida de begärda anslagen vore af temporär eller beständig natur. Hvad nu lyrtidstillägget beträffar, vore det, som uppsick till ängefär tre millloher, en utgift, som ju blott beviljades föf ett är I sender; om det också framdeles skulle återkofhmn. Hvad de extra ordinarie utgifterna beträffar, bade regeringen ansett, att när några öfvarskott uppstå, böra de endast pedlöggas i nödvändiga temporära företag. De vore jua tra ordisarie, emedan de äro beroende af illgångarne. Regeringen hade ock föreglasit, att det närvarande öfverskottet skulle iavändas till en mängd af behofvet påkal: da nybyggörder, — Skatteliodringar blefve denskuwl ipgalunda omöjliga för framtiler, och Ätskilliga rätt betydliga sådana de ock redan blifvit föreslagna och genomrda. Säkerligen bade man dock, vid tal ekattelindringar, grundskattefrågan i te; men man borde betänka, att en reorm, bur god och tidsenlig den än i tig jelf må vara, mäste försvåras och fördröaa, Om man af ensidighet sökte strid och illfogade andra klasser lika stora orätt riaor, som dem man sjelt vill befria sig rän, Skälunda förlorade man degsag med: verkan och understöd i sitt sträfrande för eformen, hvaremot man gevom tillmötezvående skulle bibehålla deras välvilja samt örebygga en splittring af den enhet och samverkan, som är så nödig för genomföandet af äfven den mest berättigade re orm. Regeringen vill ej och kan ej fordra annat än att hennes förslag granskas och röfvas, förkastas om de äro dåliga, men m de äro goda och rättviea ej motarbetas. Hr Abr. Rundbäck. Det i fråga satta fslaget ä K. M:ts framställning vore orättist mot embetsmännen, ty de löner som ör åtskilliga år sedan bestämdes, sattes edan då så lågt som möjligt och vore såedes, efter en så enorm stegring af allt. ör närvarande helt och hållet otillräck iga. Det vore orät:vist äfven ur stataättslig sycpu:kt, emedan embet:männens rbete vers ett nödvändigt råädant och kedåe ej för embetsmännens egen utan för nad anladning af gin tvåRkrima kanditian inet