Aftonbladet – 31 januari 1874, sida 2

ammansmältnisget genomföres och icke rot den sjelf; men Srdringesförsiagen förkatades med stor majoritst, och lagen öfverick tiil tredje behandiiogen oförändrad som an kommit från berrebuset. Regerinsens tora lagförslag om en ny provineialorånivg för de sex östra provinserna har blifvit x9mitteradt till diskussion i em stor kowito och skall, att döma efter Laskors och Frieieuthals invändningar, visst komma att vulergå icke oväsentliga förändringar. Sie ämnde medlems lagförslag om kretsoråninsens öfverflyttande på provinsen Posen må några modifikationer — af hvilka den vig tigaste är, att kretsatskottet icke skall välas endast af krotsdagen såsom i de öfriga provinserna, utan till hälften af denna och till hälften af regeringen — är likaledes sändt till utskottet, efter att ha blifvit väl mottaget af inrikesministern, och detsammi. kom säkerligen väntas i fråga om BockunDolffs motsvarande lagförslag om kretsoråvingens tillämpning på de vestra provisserna, Westphalen och Rheinpreussen. Det: är sålunda utsigt till, att ombildningen af den lokala förvaltningens skall göra väsentliga framsteg under donna seszicn, eller ft minstone under den närmast följande. Ouvalen till tyska riksdagen för de di strikt, der första valet icke gilvit absolnc majoritet, och votering derför måste amptäjlas emellan de kandidater som fött högra och näst högsta rögstantalet, äro ännu sadast till en del kända. I valkretsen Eiberfeid Carmen bar vid omvalet soeialisten Hae-seimann blifvit vald med nära 13.000 rödier mot en nationalliberal, som hade 400 röster mindre, och i Mainz har den klerikal Mou fang segrat öfver framstegsmannen Görtz med 9250 röster mot 8400, i det båce sön cialisterne och de egenmtlise demokrat se gäfvo honom sina röster. Men både i I: wlohr, Solingen och Meisenheim ha de libe rale kandidaterne besegrat sina konservative och klerikale motkandidater, i förstnämnda krets visserligen endast derigenom, att socialisterne och de kisrikale till Bvörre delen afhöllo sig från att rösta. BSocisi sterne ha blifvit besegrade uti Berlin, i du båda hamburgaka kretsarne. i Kiel och mi två kretsar i Sichsen och Thäringen. VU Osnabriick väntar man, att den nationafiberale kandidaten Sträckmanr skall 15 öfvervigten öfver den Elerikale Maliinckrodiz dock lär det endast blifva en obetvulig majoritet. Deremot har partikularisten Ewald segrat i Hannover, dock antagligen enårat genom esocialisterneg hjelp. Omvalen i ce östra provinserna äro ännn icke kända, och man vet således icke om Moltke blifvit varå i Memel. Deremot bar dan konservative f. d. åkerbruksministern Martnoffel segrat öfver sin nationalliterele medtifiare. I hvad fall som belst torde de kleriksio inom Gen nya riksdagen icke komma aw förroga ötlver mer än 120 röster, äfven om dr 15 änna icke valde deputerade för Elsass-Lochringen skulle sluta gig till dem. I en utomordentlig konselj ä. 21 diskutera des inom franska ministeren trägan, hur svida biskopen af P6riguenx skulle ställas tillansvar inför statsrådet för sitt bekanta herdabref, som föranledt en konfikt med tyska regeringen. Flertalet af minvisterrkder afgjorde, emot utrikesministern D6ecazes ksigt, att det vore obilligt att ställa biskopen tiil ansvar för offemliggörandet af detta herågbref genom tidningen Univers, som desantom blifvit särskildt straffad derför genom indragning. Man har afsändt depescher till Berlin, hvilka framställa saken i denaa anda, och man boppas inom diplomatiska kretsar i Frankrike, att hela denna stridighet snart skall få en fredlig lösning. Vid sammanträdet den 24 dennes fördeJade sig nationalförsamlingen i sina byrker och valide ett utzkott, som skall afgifva betänkande angående ett lagförslag, som ordnar liqviderandet af kejsar Napoleons civillista. Detta utskott består af femton med-lemmar, af hvilka åtta uppgifvas vara emot don af regeringen med Rouher såsom fulmäktig för kejsarinnan Eugenie afslutna konventionen och yrka, avt donna koovention skall förklaras ogiltig och saken hänskjutas till dometolarne. De öfriga sja medlemmarne sägas vara för konventioneu med vissa modifikationer; några vilja gå in på, att en penningsumma skall utbetalas till kejsarinnan, men yrka att de konstalster. som förvaras i museer i Pierrefonds och Fontainebleau, skola förblifva statens tillhörigbet. L6on Say och ardra meälemrmar sägas yrka, att on summa, motsvarnnde den af kejsarinvan före revolutionen den 4 i3eptember är 1870 uppburna civillistan 1ör September månad, skall afdragas frän det bebelopp, som utbetalas till kejsaringan Ministern för allmänna arbeten do Larey torklarade, att han icke ämnade verkställa konventionen förr än den ratificerats ar gar tionalförsamlingen. Trots det fördrag, som blef afslatet mellaw. general Lopez Domingues och insargenterne i Cartagena vid stadens kapitulation, anser sig dock regerisgen icke hindrad att gifva efter för de till staden återvändande borgranes allmänna begäran, att orostiftarne skola blifva ställda till ansvar. I tillit till benådningen uppträda volontärernas bolt fräckt mot de af dem förut utplundrade och ruinerade medborgarne. De hafva icke ansett det fördelta bytet förrof, utan drifva öppen köpenskap dermed. Denna skandal väckte de välsinnades harm och förmådde dem att insända sina reklamatiouer. Regeringen bar också gifvit befallning om an hållande af alla deltagarne i den kantonsla rörelsen och att de skola ställas inför krigqrätt ellor inför de civila domstolarne. Bland. de anhällna befiuner sig äfven Combaz, medlem af Pariskommunen. Han bado kommit till Cartagena för att anlägga grufvor och