Aftonbladet – 30 januari 1874, sida 3

tjlika god som motsvarande anordningar ianI dra länder, så låge deri för oss ingen anI ledning tili belåtenhet. Jemförelsen är dock i I belysande, om än icke tillfredsställande. . I vårt grannland Danmark förlägges den 5 värnepligtige ungdomen, likasom hos oss, i Il tält. Men i dessa tält inlägges golf af bräI der, hvarjemte hvarje man tilldelas madrass, l hufvudkudde, ylletäcke och lakan. Madrassen Joch kudden äro stoppade med sjötäng i hvilI ken insekter och ohyra icke trifvas. Efter Ireveljen har manskapet tvenne timmar för :påklädrad, städving i tältet, rentvagning Joch frukost, Rentvagning sker, under upplJsigt af underbefäl, bakom lägret der det Ifinnes med pumpinrättning försedda brunnar, I byggda af statens ingenviörer. Hvarje tältlag, hvilket vanligen utgöres af tolf man, I medför ett tältet tillhörigt ämbar för hänI dernas tvättning. Derefter tvättas armar, bufvud och hals i långa tråg uppställda vid brunnen. Lägrets s. k. brandvakt åligger jatt hafva dessa tråg fyllda med rent vatten Idå manskapet ifrån exercisen återkommer till lägret. Derjemte bestås hvarje man en handduk. En å tvänne gånger i veckan ansnslås tid för tvätt af linne m. m., och för Itvättens torkning fianas torklinor uppsatta. Tvättningen af lakanen, som ombytas hvarje månad, ombesörjes af staten. Den af manskapet som icke håller sig renlig flyttas från sitt tältlag till ett särskildt skam-tält. För öfrigt iakttages, att hvarje lördags eftermiddag piskas och vädras sängkläderna. Detta är i korthet hufvuddragen af den danska lägerordningen. Utan att vilja framhålla densamma till odelad efterföljd, kan man dock säga, att den är förtjent af stor uppmärksamhet. Framförallt bör lättnaden för och tillsynen öfver den personliga renligheten icke lemnas ur sigte. Den -är under alla förhållanden nödvändig, vare sig de värnepligtige förläggas i tält, halmhyddor eller baracker. En alltför trång uppfattning af det allmänna gagnet af dessa och andra här vidrörda förbättringar, vore att i dem endast se en tjenst åt landets lyckligare lottade söner, hvilka nu äro beröfvade rättigheten till friköpning, och hvilkas medelantal under senaste tio åren varit omkring åttahundrade. Det blefve icke dessa lyckligt lottade, som komme under bättre vilkor, utan den stora mängden, de obemedlade ynglingarna, som ej hafva råd att bestå sig egen kost, eget tält, egen säng och egna sängkläder m. m. Lika gifvet är, att den indelte soldaten, oafsedt han har ärslön utöfver det dagtraktamente han i likhet med beväringsynglingen uppbär, hvarken kan eller bör uteslutas från förberörda förbättringar. Hvad som af militära och sanitära skäl påkallas och medgifves för den ene mäste äfven tillkomma den andre. Sådan är frågan i formelt afseende, och denna uppfattning är icke ny. Under alla förhållanden, särdeles de nuvarande är dock beväringsinstitutionen hufvudsak, den väsentligaste och, i nationelt hänseende, yppersta delen af vårt försvarsverk. I den ingår blomman af landets manliga befolkning, och det goda, som nedlägges i denna institution, sprider sin välgörande verkan igenom hela folket. Derföre först och främst åt beväringsynglingen en god och allvarlig omvårdnad, och derjemte samma väl beböfliga förmåner åt den värfvade och indelte soldaten. K. M:ts nu aflemnade proposition innebär Jen icke oväsentlig förbättring hvad utspisningen angår Det torde dock förtjena öfvervägas, huruvida det icke vore en ekonomisk fördel för staten, på samma gång det befrämjade beväringsynglingens välbefinnande, om proviantupphandlingen och naturaportionen begränsades till hvad som afsos för middagsmäålet, och att värdet af de öfriga proviantartiklarna, äfvensom af halfva brödportionen, utdelades kontant, efter medelpris. Nog finnes skäl till det antagande, att åtminstone den reglementerade aftonspisningen till icke ringa del förfares, eller ej användes såsom meningen är; i så fall vore en kontant ersättning en ömsesidig fördel, då beväringsynglingen finge efter eget godtfinnande af under kontroll stäld marketentare köpa sin qvällsvard. Härmed må dock vara huru som helst, sk är likväl K. M:ts ifrågavarande proposition en af behofvet högt påkallad förbättring. Deremot qvarstå de ofvannämnda bristerna i afseende ä lägerutredningen, hvilkas afhjelpande är af lika stor, om ej större vigt. Detta så mycket mer, som anerdningarna för en renlig bädd och personlig snygghbet m. m. icke äro för den enskilde så lätta att åstadkomma och måhända icke beller så allmänt uppskattade, som det lätt medförda matskrinet. Om icke tidsenliga förbättringar här snart vidtagas, måste ett af tvenne inträffa: antingen att beväringsinstitutionen blir en olidlig börda för hvarje yngling med vett och ordnade seder — och för de öfriga icke till det gagn den kunde och borde blifva; eller ock, att under öfningsmötet en mängd undantagsförmåner måste medgifvas, hvaraf fostras en dålig anda, afund och split. I ena som andra fallet äfventyras, att institutionen sjunker i anseende och förfelar sitt stora, fosterländska mål. Med åberopande af hvad jag här haft äran yttra är min vördsamma motion: att riksdagen, med uttalande af den Beigt, att en förbättring i beväringstm — ———— Aero 5