Aftonbladet – 30 januari 1874, sida 3

begära bättre af den, som ej varit van dervid från barndomen; men det bästa vore ändå att hon höll af pojkarae. — Barnbarnen, hvilka en gång skulle öfvertaga alla hans egodelar, hade nu blifvit den gamle Wendlands ögonstenar. Vårt besök hos Christel var mycket gladt, till och med den gamle skolmästaren, som icke försummat att infinna sig, funno vi kry och rask. Han skötte ännu sin syssla, som han önskade kunna behålla till nästa vinter, då hans femtiokriga tjenstejubileum skulle infalla. Jag var med då det firades, han fick en orden samma dag, och på eftermiddagen stodo vi båda, skolmästaren och jag, fadder åt Christels första flicka. Han och den gamle Wendland hafva sedan dess gått till sina fäder, men de andra goda menniskorna lefva ännu, och hvarje kr återser jag dem alla, glada och lyckliga. ut.