Aftonbladet – 28 januari 1874, sida 2

sög skalle söka att bringa de antagna re-: sötatfonerna till praktisk tillämpning. Denna: komits kar nästan oförändrad ätervalts, och : dess president är Mac Donald, en vältalig yng i ling, som bivistat föreläsningar vid universi tetet i Glasgow, samtiu.t med att han haft) avställning som grufarbetare, Han är dessl ttoft president för de engelske oc. skotske. grufarvetatnåg Aationalörening,. Kont tns sekreterare är George Howell, hvilken kan anses såsom den egefitliss ledaren för det engelska arbetarepartiet. Dess kassatört valtate är William Alen, hvilken är gekteI; terare vid de rmekaniske arbetarnes storaf) förening, som förlidet är förfogade öfver enl: förmögenhet på fyra millioner. I nämnda komite fiones ocksä Odger, hvilket var den lj; förste presidenten för den engelska afdelnin-: gen äf Internationale, men likasom så mänga andra blifvit utesluten ur densamma. Odger är, som bekant Charles Dilkes bundsförvandt och medbjelpare uti hafis Fepublikanska agitation. Slutligen fioner man å komiten George Potter, redaktör ef. tidningen Bee Hive, och för icke längesedan vald till meådlem af der lordouska skolkomiten., Alla de män, som vi här fiimpt, ha småningom blifvit mera bekante än många medlemmar af öfveroch underhuset. Man toråe erinra sig, att i slutet af förlidet år bildade sig en förenog sf arbetsgifvare, hvilken gjort till sia uppgift icke endast att motarbeta delagförändringar, hvilka trade unions vilja genomdrifva utar äfven aft få åtskilliga lagbestämmelser i arbetarnes Intresse, hvilka de redan lyckats genomdrifva, åter wpphäfda. Den lag mot hvilken kongressen i främsta) ruminet agiterar är detcriminal law amendment, som zsEzll hafva till ändamål attförekomma det ingrepp i arbetsaftalets fribet som eger rum derigenoffi av arbetare, tillhörande föreningarna, vid arbefsinställningar hindra andra arbetare att fortsätta sitt arbete, men hvilken trade unions anse i sjelfva verket gå ut på att paralysera förenings. friheten. Dernäst arbetar kongressen för upphäfvandet af lagen mot kontraktsbrott i fråga om arbetsaftal. De an märka mot denna lag, att ehuru denna lag 1 l t I j j j ( j L ; fastställer stra! för kontraktsbrott både å arbetrgifvares och arbetares sida, dess stränghet i sjelfvx verket endast drabbar de senare, och att sådana kontrakt äro af rent civil na ter, hvadan det i sjelfva verket är en orimlig het att deras brytande skall medföra fängelsestraff. Denna lag gäller för öfrigt endast för ett år och måste för att fortfarande vara i kraft sntagas ånyo för hvarje parlamentesession. Jomte sina protester mot nämnda lagar framställer arketarekongressen äfven positiva fordringar... Den yrkar afskaffandet af trucksystemet, som bestbr deruti, att srbettgifvarne utbetala arbetslönen i mat varor; den fordrar att lönen skall utbetalas en gång i veckan i gångbart mynt, att om arbetare lidit skada under srbetet ersättning skall utbetalas till honom eller, i händelse af hans död, till hans familj, att arbetstiden ekall inskränkas till nio timmar om dagen, och att, till matrosernes skydd, sträng tillsyn skall föras öfver handelsfartygens till stånd innen de gå till sjös. Alla dessa fordringar ha redan varit förelagda parlamentet, men tillbakavisats, Att de nu komma att framställas för det nya parlament, som sammanträder den 5 Mars, följer af sig sjelft. En itsliensk tidning innehåller ett meddelande, som vitnar om at hertig Decazes verkligen isolerar sig från de klerikala inflytelser, som eljest göra sig gällande i Broglies ministör. Hertigen har nyligen tillstälit franske eharg Taffaires vid be skiekningen hos konung Victor Emanuel en vidlyftig depesch, hvaruti ban yttrar sig utförligt OM Frankrikes ställning till Italien. I denna skrifvelse uttalas i Frankrikes namn en tacksägelse till kronprinsen Humbert, italienska arnigp och invånerne i Rem för de hedersbetygelser, hvarmed öfverste La Hayes begratning egde-sum, och utrikes ministern tillägger, att densa u-monstration har ökat sympation och vänskapen Mellan de båda nationerna, hvilkas intressen, saxtT het och lugn fordra ett sådant förhållande. Den ministeriella tidningen Opinione tillägger denna depesch, som blifvit uppläst för italiexske utrikesminivtern, den största bstydelse, och de liberala tidningarna skänka obetingadt sitt erkännande åt hertigens hållning. Man ser häraf, att hertigen, då han uppträder sjelfständigt som utrikesminister, helt och hållet uppgifvar den reservation, som man uti Italien bar förebått franeka regeringen. Doepeschen tyckes vara affattad med den värme, som man saknade i den förklaring, hvilken afgafs i hela kabinettets namn, i det ett visst uttryck deruti kunde framkalla den förmodan, att Mac Mahon och hans minister mer böjde sig för omständigheterna än handlade af fri impuis, när de återupprättade ett vänligt förhällande till Italien. Äfven denna förklaring har för öfrigt gjort ett godt intryck på italienarne och i Frankrike berömmes den till och med af de tidningar, som stå i den skarpaste opposition mot regeringen. I en ledande artikel om ds kyrkopolitiska tilläggslagarne, som blifvit förelagda preussiska deputeradekammarer, anmärker Norddeutsche Allgemeine Zeitung: Dessa förslag äro ett bevis för att regeringen är fast besluten att föra striden mot den kleriksla oppositionen till ett slut, och de hafva derjemte stor praktisk betydelse. De materiella frågor som så ofta förekomma under striden med ultramontanismen, skola nu blifva lösta på ett tillfredsställande sätt, och i synnerhet gäller detta om administrationen af de 1ediga biskopsdömena, i det den kyrkliga förmögenheten orubbadt administreras, samtidigt med att församlingarna ega rättighet att sjelfva välja prester i stället för dem, RR An Anh anetällag