Aftonbladet – 28 januari 1874, sida 2

STOCKHOLM den 28 Jan, Med anledning af Gladstones åtgärd att itskrifva nya val till parlamentet och den skrifvelse till sina Valmän i GreenWich, uti vilken han mötiverar detta steg, innehåler den Mberala tidningen Daily News en urtikel, som lemnar en orienterande öfverigt af den närvarande ställningen och på jamma gång resumerar Gladstones skrit else. Den i fråga Varände artikeln är af öljande lydelse: Parlamentet afår 1868 — detparlament, som upphäfde den irländska stats yrkan och öste den irländska jördegendömsträgat, söm införde sluten vorering, afskaffade tjensteköpsystemet inom armån och grundlade allmän skolundervisning — har nu i sjelfva verket hunnit sitt slut. Mr Gladstone och ans kolleger Vilja genast vädja till landet, och. drottningen har, följande deras räd, samtyckt till de steg, som erforåras för ef omedelbar upplösning. Man kan icke tvifla på, att detta beslut skall väcka öfverraskning inom landet. Enhvar tycktes taga för afgjordt, att åtminstone större delen åf nästa session skulle komma att gå förbi, in: naa premierministern skulle uppfordra sitt parlament att nedlägga sina vapen, emedan dess långa dagsarbete var slutadt, Det kan tagas för gifvet, att endast skäl, som syntes mr : Gladstone: ytterst vigtiga, kunna ha fört bonom till ett så gäntadl steg. Dessa skäl har landet fått erfara till deras fulla vidd af mr Gladstone sjeli, Brefvet till valmännen i.Greenwich är ett af de vigtigaste politiska dokument, som utkommit i detta land sedan en lång tid. Det torde erinra måna läsare, öm tiägtå af de innehållsdigra och sorgfälligt utarbetade skrifvelser, i hvilka sir Robert Peel vid mera än ett tillfälle utvecklade sina åsigter och försvarade sin politik, till namnet för valmänneps i TamWorth tillfredaställande, eh i sjelfvå verket till landets upply sande. Mr Gladstones skrifvelse har tre särskilda syften, hvilka uppgå uti ett och samma hufvudsyfte. Det framställer skälen hvarför det au fattade vigtiga steget blifvit tsgots Det råttlärdigar fögöringenå Politik. i det förflutna, Slutligen — och det är högst sannolikt, att sistnämnda del är den, om hvilken landet är ifrigast att jaga känner dom — angifver det de framtida åtgärder, på hyllka ledarne för det liberala artist grunda sitt anspråk på ett förnyande är landets förtroende. Skälen för parlamentets upplösning framställas frimodigt. Mr Gladstonetroricke, att ett genom många olikartade arbeten uttröttadt parlament och en nyllgen genom en. mängd ogynnsamma kombinatio: ner och tillfälligheter, ämnad Sök kbridsn regering skulle farå i ståöd att med energi och på ett tilifredsställande sätt börja det arbete, som bör utföras. Det slags desorganisation, som inträdde redan under början af den förra sessionen genom regeringens nederlag i den irländska universltetsfrågan bidrog till en god dsl till försvagandet af administrationens inÅytande. Så gjorde äfven det sakförhållandet att mr Disraeli, uppfordrad att bilda en ny ministåre, icke såg sig i stånd att våga föraöket och derför icke lemnade mr Gladstone och underhuset något val för den återståendo delen ät sessionen. Resultatet af dessa fakta visade sig snart vid de partiella val, som egde rum under senare delen af sessionen och under ferierna, Mr Gladstone ans såg derför bättre att med ens bringa till äfgörande den frågan, huruvida regeringen ännu eger landets förtroende, Han anser det icke endast värdigare utan äfven klokare att, utan att förspilla någon tid, förvissa sig om, huruvida det finnes en konservativ reaktion eller icke, Huruvida folket fortfärände vill styras efter liberala grundsatser. Hvad dessa grundsatser hittills verkat för lanået, utvecklar han i sin skrifvelse. Vi kunna icke inse, huru åtminstone denna del af hans framställning kan gifva anledning till några stridiga omdömen. De liberale ha i omkring 40 år varit i besittning afstyrelsen. Under de 40 föregående åren, riknadt tillbåka från 1830, styrdes England nästan oafbrutet efter torygrundsatser. Man behöfver endast jemföra de båda perioderna för att komma till ett afgörande omdöme. Vi behöfva här icke gifva någon öfversigt af de åtgärder, till hvilka mr Gladstone hänvisar såsom resultat af det nu upplösta parlamentets verksamhet. De flesta af dessa ätgärder sanktionerades före de allmänna valen år 1868, och det är icke tänkbart, att Nigon annan ministår, som nu kan komma till makten, om den ock uppstigit ur sjelfva skommet af en toryreaktion, kan våga omintetgöra ett enda steg framåt, som blifvit taget. Om en af dessa åtgärder, den som rör undervisringsväsendet, tyckes rar Gladstone sjelf erkänna, att den ännu behöfver modifieras och förbättras. Jag är en af dem, säger han, som icke tyckte mera om biilen i dess senare gestalt än i dess första. Men han tror, att dess senaro form varit afpassad efter den allmänna opinionens tillstånd vid den tiden, och att vi skola behöfva ytterligare erfarenheter, innan vi med fördel kunna företaga en revision sf några af hufvudbestämmelserna i denna lag. Vi lägga märke till denna korta häntydning, eller, såsom vi kanske böra kalla det, detta betydelsefulla medgifvande, säsom varande af synnerlig vigt och såsom innebärande någontiug som liknar ett löfte för framtiden, framkastadt i sammanhang med hvad som blott gifvor sig ut för en öfversigt af det förflutna. I sjelfva verket är det på framtiden vi nu alla hafva att tänka. Det är af jemförelsevis ringa vigt, om upplösningen bör ega rum nu eller senare. Upplösningen har i sjelfva verket inträdt, och frågan är nu hvad som skall komma af densamma, Här finner den tredje delen af mr Gladstones skrifvelse sin tillämpning. Hvad lof: