Aftonbladet – 27 januari 1874, sida 3

Vjforskare inom ebreiska, feniciska och kilskrift språken; hans Talmud är öfversatt på de flest I Jenropeiska språk, äfven på vårt modersmål. Den svenske lexikografen Anders Fredrik Dali död i Stockholm den 18 Juli 67 år, född i Nä hulta i Södermanland. — Doktor Gustav Ros professor vid Berlins universitet, berömd miners log, död derstädes den 15 Juli, född den 28 Mar 1790. — Lektor Carl Wilhelm August Than död på resa till Wien i Lintz i Juli i en ålde af 61 år, en god författare inom geografien oc statistiken. — Commodoren Matthew Fontai Maury, död den 1 Februari i Lexington i Vi ginien, född i Spottsylvania County dersammsa I städes, geograf och meteorolog. — Carlo Promi. död i Turin den 20 Maj; Italien förlorade i hc nom sin förnämste arkeolog — John Brooheaa berömd amerikansk historieskrifvare, död i New york i Maj månad. — Doktor Fr. Allioli, dom Prost i Augsburg, bekant för sin öfversättnin; af Vulgata jemte andra historiska originalarbe ten, död i samma stad den 24 Maj, född 1793 — Den frejdade italienske juristen, politiker och litteratören Francesco Domenico Guerazzi död i September vid 68 års ålder. — Astrono men Donati, död i Florens af koleran den 2 Sept, — En af Enropas mest kände kirurger Auguste Nelaton, död i Paris den 20 Sept.; ha var född den 17 Juni 1807. — En bekant fysio log, professor Czermiak, död den 17 i sistnämn da månad i Leipzig, vid hvars universitet ha var tjenstgörande professor, efter att ha inne haft professurer vid åtskilliga andra universite ter; han var född i Prag. — Den bekante poli tiske skriftställaren baron Ignaz ven Testa, tödc den 6 Juni 1812, död i Juli månad i Konstanti nopel. — Camillo Massimo, hette före fådren: död furst Arsoli, erkänd italiensk antiqvitets och historieforskare, död den 6 April 70 år gam. mal. — Albany Hancok, utmärkt anatom och zoolog. död i London den 24 Oktober. —Dokto! Carl Naumann, f. d. professor i mineralogi uti Leipzig. med stort anseende, född i Dresden 1797 den 30 Maj, död den 26 November. — Carl Emi Mundt. bekant dansk författare i matematiken död i Kjöbenhavn den 22 December, 71 år. — Den berömde naturforskaren Agassiz, döli New york, född i Maj 1807 i Schweiz; hans forsknin gar om skridisen (glaciererna) beredde först hans stora rykte. — En af Frankrikes utmärktaste fysiologer, professor Coste vid College de France, öd i Paris i Sept. Litteratörer: a) Skalder: Alessandro Mangoni, Italievs förnämste nyare skald, död i Milano den 23 Maj, född derstädes 1784. — Spanske diktaren Gertrudis de Avellaneda, född på Cuba år 1816, död i Madrid den 2 Febr. — Polske diktaren Anton Ozaikowsky, död i Febr. 56 år. — En af Rysslands bättre lyriska skalder, Vladimir Benedictof. född år 1807, död i Petersburg i Maj, der han var anstäld i finansdepartementet. — Franske naturdiktaren Albert Gladtigni, född i Normandie 1839, en intressant poetisk företeelse. en bild afrew kringvandrande Bohemien. — Waoltaang Miiller von Königs: winter, född år 1816, var först läkare, men kastade sig snart uteslutande på skaldekonsten samt valde företrädesvis Rhenfloden omgifvande trakter som ämne för sitt skaldskap. — Italienske skalden Francesco DallOngaro, född. 1808, död i Napolii Maj. — F. d. norske professorn J.-.S. Welhaven, född år 1807 i Bergen, död i Kristiania den 2 Oktober, efter en långvarig sjukdom. — Adolf Bube, född 1802 i Gotha och död der den 7 Oktober, har företrädesvis Inbd framgång bearbetat folksagor. — Dr Anders Hedner, lycklig latinsk skald, född i Wimmerby år 1801. död den 23 Oktober. c) Skådespelsförfattare : Roderich Benedizx, född i Leipzig den 21 Jan, 1811. — Thomas verskou. död i Kjöbenhavn den 8 November, 75 år gammal. — Spanske diktaren Breton de los Herros, fruktsam dramatisk skald, ständig sekreterare i spanska akademien i Madrid, der han äfven afled. d) Romanförfattare: En af Englands mest kände och värderade skriftställare inom romanen: Edward Lytton Bulwer, föddr år 1805, död den 18 Januari i badorten Torquai. — Fulgence Gerard, fransk sjöromanförfattare, arbetade jänge i samma genre med Eugene Sue, död den 18 April. — Charles Otto Collins, bror till den andra mera kände romanförfattaren med samma namn och måg till Charles Dickens; var först målare; han dog i London vid 46 års ålder i April. — Loiise Miählbach, hvilkens egentliga uvamn var fru Klara Mundt, född Miller i NeuBrandenburg, död i Berlin den 26 September. — Ernest Feydeau, född den 16 Mars 1821, död i Paris den 30 Oktober. . e) Journalister: Den svenska journalistikens äldste medlem Georg Scheutz, rtäknemaskinens uppfinnare. Hen var född i Jönköping 1785 den 23 September och dog i Stockholm den 22 Maj. — William Skean, medarbetare i Morning Post, död i London i Februari 61 år. -— Robert Rober, ansedd skriftställare i tidningen Discusion, död i Madrid i April. nyss förut nämnd som spansk ambassadör i Schweiz. — Dr Teodor Töyel, hade under 40 år tillhört Augsburger Allgemeine Zeitung, död den 28 Maj. — En af Norges mera ansedde publicister H. H. Schreiber-Schultze, död i Juni, 50 år gammal. — Eugöne dArnoult, mycket bekant äfven inom Sverige, död i Konstantinopel. — Stefan Molitor, den äldste tysk-amerikanske tidningsskrifvaren. född i Miänchen, död i Connecticut. 68 år. — Redaktören för Den berlingiske K. Knudsen, född 1807, död i Paris i Augusti månad, — Finske litteratören dr Paul Tikkonen, född i Idensalmi 1823, död på Lapp: viks sjukhus den 7 Nov. — Philarete Chasles, bekant fransk skriftställare i Journal des Debats, Revue de deux Mondes etc., bibliotekarie och professor i franska språket och litteraturen vid College de France, född 1799 i Chartres. — Saint Marc-Girardin, född i Paris den 12 Febr. 1801, död derstädes den 11 April. — Victor Hugos yngste och ende qvarlefvande son Frangois V. Hugo, född den 22 Oktober 1828, död:i Paris den 26 Dec. Konstuärer: a) Målare: En af. Englands allra förnämsta, Edwin Landseer, död i London den 1 Oktober, 70 år gammal. — Den siste -idealistiske landskapsmålaren af Disseldorf-skölan, Schirmer, död hastigt den 11 Sept. — Glasoch historiemålaren Teodor Mayr. född i Minchen år 1804, död derstädes den 13 November. — Danmarks förnämste målare, etatsrådet Wilhelm Marstrand, död å Charlottenborg den 25 Mars, något öfver 63 år. — Finlands -bäste målare Ekman, född 1808 i Nystad, död i Åbo den 19 Februari. — Auguste Ricard, en af Frankrikes mest betydande portrit målare, död i Paris i Februari, 48 år gammål. — Emil de Camver, arkitekturmålare med stort rykte, död i Berlin den 28 Februari — Nordamerikanaren George Catlin, död vid 72 års ålder, bar gjort sig mest bekant för sitt vistande under 7 år (1832—39) bland indianerna och sina portratter från dem och denna tid. — Tobias Andrä, en målare med största rykte både inom och utom sin födelsestad Mänchen, der han lefde och genom eget förvållande, med ett pistolskott, slutade sitt konstnärslif den 22 April. — Arkitekturoch landskapsmålaren Emmanuel Conrad; at Disseldorfskolan, född i Berlin år 1810. död i Köln den 10 Juli. — Pro