Aftonbladet – 24 januari 1874, sida 2

först den 10 Januari till utrikesdepartesierr tet afgifva milktande hade kollegium dock på förslaget tppfört den i fråga varande personen, alldeles så som ingenting hade passerat, — Sanut fore väl, att kollegium fignrerar i sina arbetsberättelser med et! anska stort antal mål,, met kura beskat ade en del af dessa voro, derpå anförde tal, karakteristiska och muntrande exemvek Rörande sjunde hifvnåtitela anmärktes att intet åtgjorts för tillämpning af den beslutns myntreformen och anmärkte slutiigsamot npp ställningen af budgeten, att finansniinistern hade gjort allt för att dölja en god stältning, Särskildt klandrade tal. den föreslagna förändringen rörande bevillningens uppta gande såsom ledatide till mindre reda och frågade slutligen om det icke vo:e möjligt att få ett revisionsbokelut för staten på kor tara tid än aderton månader. Ätven frih, C. af Ugglas uppträdde med några avmärkningar med anledning af statsrogleringspropositionen. Han vände sig dervid emot den betydliga stegringen af de ordinarie statsutgifterna, mot den föreslagna nya upplåningen samt röst nppställningen, synnerligast med afseende på förändringen rörande bevillningen. Finansministern Wern uppträdde härefter till bamötande hufvadsakliger af den siste talarens anmärknvingar, betonande dels att dan större verksamhet, som framkallats af de goda åron, och de större inkomster, dessa medfört, fordrade större utgifter, och stegringen af de ordinarie utgifterna hade dessntom ex grand deri, att åtskilliga extra or dinarie ut r öfvergått till ordinarie; dels art den föreslagna upplåningen hade till ändamål att med 1(2 år påskynda fullbordandet af tvenno boslatna, för hela landet vizstiga stambanor. Förslaget rörande bevillningens utgående under det år, för hvil ket den vore beräknad såsom statsutgift, hade blifvit framstäldt för att bringa öfverensstämmelsa i bokföriagen. H. exc. utrikesministern Björnstjerna be gärde orået med anledning af hr Wallen: bergs anmärknicsar om behandlingen aflotsfrågan, rörande hvilken det dock ännu vore för tidigt att ingå i diskussion. förr än konstitutionpsutskottet yttrat sig derom. Så mycket ville haa dock säga, att Sverige genom uppgörelsen af den samma ej offrat ringaste grand af sina rättigheter, men der: emot erhällit ett under sekler bestridt likaberättigande med Danmark i Sundet sig tillerkändt. Ätven statsrådet Bergström uppträdde för satt klara sin ställning till frågan om kommerskollesii bibehållande såeom ett fristö eade embetsverk. Han anskg nemligen att regeringen icke kar öfvertaga alla de ärerden, som tillhöra detta verk utan ett nytt statsdepartements inrättande, hvilket två gånger föreslagits men ej vunnitriksiagens bifall. I Andra kammaren remitterader statsreg leringspropositionen, sedan några anmärk ningar mot de föreslagna dyrtidstilläggen framstälts af hrr Asklöf och Törnfelt. Be rättelsan om hvad i rikets styrelses sedan sista riksdagen sig tilldragit, lades utan ett enda ord till handlingarna. Dessutom väcktes ätskilliga motioner, för hvilka vi framdeles i ett sammanhang få redogöra.