Aftonbladet – 16 januari 1874, sida 2

welhet, Då en jernvägskontession blitvit egärd hos ministern för allmänna arbeten, kall den underställas pröfning af en kom-! nission, som består af nio medlemmar ochj itgör ett slags jury, hvilkens utslag ärl vindande för regeringen. De tilläggsförslag till de kyrkliga lagarne, . iom blifvit understälda deputeradekammaren, : iro till antalet fem, Ett af dessa förslag, let vigtigaste, rör afsättandet af biskopar, l iom blifvit fälde af den kyrkliga öfverdom-: stolen, och återbesättandet af deras platser. Den at Kölnische Zeitung offentliggjorda sulla, som konstituerar om påfvevalet och ör hvars innehåll vi för ett par dagar se-l lan redogjorde, förklaras af den i Borlin itkommande ultramontana tidningen Ger-. nania, Vara förfalskad. Tidningen påstår, ! stt dokumentet blifvit redigeradt efter äldre : ullor af samma slag och att tyska beskick : ingen i Rom erhållit den af en person, afl. vilken hon blifvit duperad. Tidningen ervänner dock, att en bulla af Pius TX om l: åfvevalet förefinnes, hvilken grundar sig å Pius VII:s bulla, men som icke kommer tt bli känd förrän det nya påtvevalet skall örrättas. Kölnische Zeitung påstår emellierid den at henne återgifna bullan vara äkta och meddelar nu dess latinska ordalydelse, och Spenersche Zeitung förklarar rent af att sermania far fram med lögn. Tyska regeringen lär ha vändt sig till några makter rörande denna sak och föreslagit att gemensamma åtgärder böra vidtagas vid påfvens frånfälle. Det är emellertid tvifvelaktigt, säger Times korrespondent i Berlin, huru vida något aftal kommer att träffas i detta hänseende. Österrike och Italien erkänna, att verldsfreden kunde sättas i fara, om en påfve blefve vald, som ginge i Pio nonos fotspår, men båda makterna äro mer benägna att afvakta resultatet af påfvevalet än att försöka hindra det. I Schweiz fortfar det klerikala partiets motstånd mot tillämpningen af delagar, gerom hvilka en del kantoner sökt reglera den katolska kyrkans ställning till staten. Exbiskopen af Genåve, Mermillod, fortfar att bakom franska gränsen utöfva sina biskopliga funktioner. Han har banlyst tre prester, hvilka vågat uppträda såsom kandidater till prestvalen i de tre församlingar I na Garouge, Chåne och Lancy, och aflägga en oloflig och helgerånande ed. I Juratrakten i Bern synes jäsningen, underblåst af ultramontana predikningar, ha autagit en för den allmänna ordningen hotande karakter. Kantonalregeringen har måst ockupera köpingen Bonfol nära pilgrimsorten de Porentruy med ett kompani milis. Den 9 nistinstundande Februari företa ger kejsar Frans Josef af Österrike en resa till Petersburg, der han kommer att vistas halfannan vecka. Då kejsaren åtföljes at utrikesministern, grefve Andrassy, ligger den förmodan nära till hands, att ändamålet med denna resa är någonting mera än blott att besvara det besök kejsar Alexander gjorde hos Wienhofvet under utställningen. Man torde i ett långvarigt besök af den österrikiske suveränen i Petersburg böra so någonting annat än blott en höflighets betygelse. Rysslands politik gentemot Öaterrike och Turkiet har på senaste tiden i särdeles hög grad varit föremål för den engel ska pressens uppmärksamhet. Pall Mail Gazette yttrar om densamma: Ryssland har en konseqvent politik, som än längsamt än hastigt följer en noga utstakad bana. Ur der Nikolaus var strömmen märkbarare än den nu är, men dess riktning är oföränd radt den samma, Målet står orubbligt fast; rörelsen vexlar efter omständigheterna. Den na oföränderlighet i de allmänna synppunkterna utesluter icke nödiga ändringar i fråga om de medel Petersburgkabinettet brukar. Dess förhållande till Turkiet har t. ex. full: ständigt förändrats. Der Ryssland för icke längesedan hotade, söker det nu att vinna inflytande, och general TIgnatieff spelar i Konstantinopel samma roll som förut lord Stratford de Redeliffe. I Turkiets ögon hör czarens rike till dei slags motståndare, hvilkas vänskap man gör klokti att söka vinna, och i Petersburg arbetar man icke längre Ipå att påskynda den sjuke mannens gista stund, När den nuvarande sultanen dör, :skall Egypten säkerligen sönderslita vasall jskapsbandet, och de slaviska länderna skola utan tvifvel följa dess exempel. I de sist nämnda har Ryssland till följd af de religiösa stridigheterna vunnit ett alldeles ut omordentligt inflytande. Det understödjer nu af all makt det oafhängighetsaträfvande, som yttrar sig hos de grekisk-katolske kreti ne i Turkiets slaviska länder, i det desse vilja frigöra sig från den myndighet, patri arken i Konstantinopel utöfvar öfver dem; ty det vet, att dessa länder skola känna sig särskildt tilldragna af Ryssland. Dettas hållning gentemot Österrike har likaledes undergått en fullständig förändring, hvilket är ett resultat af det fransktyska kriget. Medan Frankrike var mäktigt, skulle Österrike styckas; nu göra de båda länderna hvarandra tjenster. Det ena afstår från att understödja den panslavistiska pro. pagandan i de habsburgska staterna; det andra för en sträng tillsyn öfver sina polska undersåter och tillsluterögonen för manövrerna på Balkanhalfön, Med ett lydigt Österrike behöfver Ryssland icke frukta någonting. England skall icke vara i stånd till att kämpa utan bundsförvandms TT rr Rn