Aftonbladet – 8 januari 1874, sida 2

kepp vid namn Orenoque, hvilket är afsedi tt gifva påfven tillfälle att, när ban Vill; mna Bom. Den italienska regeringen ser mellertid i fartygets närvaro i Civita Vechia nästan en utmaning, och förhållandet vellan dö båda regeringarna är för dem kall icke det bästa. Franska regeringen är derför ha beslutit att vid försla pas: ande tillfälle åferkalla fartyget, oaktadt en ovilja, som en sådan åtgärd skulle väcka os de klerikale. Enligt ett telegrsm från Sarig af den 4 har Italien nu till följd af, tt dö franske officerarne på fregatten på yårsdagen uppvaktat påfven, men icke -onung Victer Emanuel, bestämdt forårat, tt Orenoque skall äterkallas från. Oivita Tecchia. En korrespondent från Paris till Kölnische Zeitung omnämner en högst märklig föreeelst i södra Frankrike — de federalistiska sträfvandell, söm tid efter annan dyka upp derstädes. Af åe räppörtet, yttrar korrespondvärsn, hvilka den af nationalförsatis ingen tillsatta undersöknun.. MMiSSionen Yfantliggjort, äfvensom af Gambettas egra yttranden framgår, att nationaMörsvarsregeringen i södra provinsernas separatisticka sträfvaRden såg en fara, som man allvarsamt måste öffertaka och bekämpa. Årbundradens förening, målga krig, tom de semernsamt utkämpat, och de revoluuoner; som de gemensamt genomgått, ha icke kunnat åstadkomma en så fullständig assivilatjon, att icke den gamla skilnaden mellan le båda delarna aflandet äcnu i denna stund kunds göra sig gällandey och centralisatiocn, Paris envälde har, långtifrån att befordra ssimilationen, fastmera framkallat en reakjon mot densamma. Den regering, som nu är, bidfager icke till att minska benägenheten för separation, ty Södera är öfvorvä vande radikal till-sina tendeneer. Jag Hör ätvon, att hertig de B.oglie icke utan en viss oro ser de symptomer, genom hvilka den i södern ännu allt jemt lefvande federalistiska iden tid efter annan yttrar sig. Nyårevppvaktsingen hoc franska republikens president har enligt underrättelser från Peris varit wycket lyszade och i detta hän: gesnde utgjort en motsäts till det sält, livärpå Thiers uppträdde vid dylika tillfällen. Uppvaktningen tog sin början, sedan Mac Mahon, åtföljd af ministrarne, hade gjort ett besök kos nationslförsamlingens president. Först möttag föarskalken nationalföreamlingens president och vicepresident tämt ett stort antal deputerade af alla fraktioiier, med nndantag af yttersta venstern. Derefter kommå Jokalmyadigheterna i Versailles och kl. 1 fick diplomatiska kåren audiens. Då Mac Mahon inträdde i den sal, der alla de ue jändska sändebuden voro tillstädes ided nn dantag af dex achweiziska ministern, göm var hindrad genom sjakdom, äiföljdes ban af ministrarne. marskalk Canrobert, Paris guvernör och flere generaler. Den selvanliga allokutionen frön den påfliga nuntfens sida utsblef denna gång, ne detembt ärm talade marskalken med säudebudon och för: frägade sig i synnerhet hos grefve Arnim om -kejtar Wilhelms helsotillstknd. Slutligen mottog marskalken en mängd deputationer från de olika korporatioferna i Paris och från armen, Nationslförsamliogen bar ajournarat sig från den 31 sistlidne December till dena 8 dernes. Franska pationalförsarelingsns trettiomannettskott, som har att utarbeta förslag till författuingslagar, bolt sistå dagon af förra ret en ssseion, under hvilken ordföfanden Batbie gjorde en s anfattning af de biltjilsvarande debatterna och förslagen. Etter on historisk äterblick på den allmänna rösträttens hittillsvarande tilämwpning, hvilEon, såsom han Böttörktes icke ledde sitt utsprusg irän 1789, utan från år 1793, och efter en kort expo-6 sf-valvyatemerna i Belgicn, Holland, Itatlen; Portugal och PrensBen samt i Förenta Stuäterna sammanfättade talaren don allmärna diskussionen, -Denura, sade han, har företett tvenue bufvudtynpunkter. Några söka, ed Dnfaure, det nödvändiga korrektivet för den allmänna rösträtten i inrättandet af en avdra kammare och i utvidgandet af den exekutiva maktens befogenhet. Andra önska två kamrar, valda efter nästan samma grunder och vilja sålunda modifierå sjelfva Valsystemet. Till sädana modifikationer räknas, ått medbörgare, gom äro. familjefäder, skulle få, i förhållande till sutalet barn, räkna ända till fyra röster, en id6, söm redan för flere Er nedan fratsiäldes af Labonlaye. Mot detta system invändes, att det är nytt, komplicefadt och till mina följder oberäkneligt. Batbie redogjorde su för de olika förslag, söm blifvit framstilda, men uttalsde jeke något eget omdöme öfver den föreliggande frågar. Det vill synas, som om Mac Ma bons uppmaning att påskynda författnings ärbetet icke. hat någon synnerlig påföljd, Trettiomannautskottet arbstar lika långsamt som förut. I Preussen fortfar regerivgen att vidtaga stränga åtgärder mot de katolska prester, hvilka. motsätta sig tillämpningen at de nya. kyrkliga lagarne. Hos erkebiskop Ledochowski i Posen företogs den 30 i förra månsden åter igen utmätning för de honom senast ådömda böterna. De böter, tom ännu iterstå att betala, uppgå till 16,000 thaler, och man anser erkebiskopens häktande såsom omedelbart förestående — Öfverpresidenten Schlesien har belagt furstbiskopen af Schlesian med 200 thalers. böter, för det han icke nstält någon prest i Broslawitz i kretsen Tarnovitz och till:kal underrättat honem om stt enligt kulturministerns föreskrift utbetalandet af furstbiskopevs till 12,000 thaler uppgåends apanage från den I Januari ammar att warketällas 1i1ill dets ifrigava.