Aftonbladet – 8 januari 1874, sida 2

nades helt försigtigt af den gamle, sömniga taffeltäckaren, Åh, bevars, bvad ni kommer sent hem, miss Chrissy, sade han. Er pappa har för längessdan gått till sings. Hvyad jag är glad deröfver,, hviskade Christabel till sin trolofvade, Hvarför det, min älskling ? Emedan jag ej skulle kunnat talat om det för honom i afton, och om han sett mig, han genast förstått allt. Han skall få veta det i morgon, min älskling, Jag kommer klockan ett DåÅ skall jag rida bort på Gilpin, om det också vore till. verldens ända, ty jag kan omöjligt vara hemmå medan... medan,...s Medan jag står för rätta, sade den utge mannen skrattande. Jag har dock allt skäl ått förmoda, Chrissy, att saken för en jycklig vändning. Ack, du vet inte, du! ntropade Christabel sorgset. Hvad är det, som jag inte vet, min äl skade ? Så missnöjd pappa är med din familj, derför att nya Hall blifvit uppfördt på den plats, som fordom tillhörde vår egendom, och hvilken derigenom blifvit så minskad. Egra ängar utgjorde förr i verlden en del al. vår park. — Det är inte vårt fel, min älskling, utan den gamle slösaktige Champions, och hvem vet väl om ej dessa båda egendomar en vacker dag ännu kunna slås tillsammans? Min far kan köpa sig en annan egendom, och då skola vi taga ifrån New Hall så mycket jord som möjligt och restaurera deuna gamla kära lada — så lättsinnigt yttrade sig den un, e mannen om denna utmärkta qvarlefva at den Tädorska arkitekturen — tilll dess urenra Bliga prakt.