Aftonbladet – 8 januari 1874, sida 2

oimarne ett långt stycke ut emot södrå ergen, Afständet mellan yttersta udden t Kastellholmen och motsatta stracden å Södermalm synes vara på sin höjd 1400 fot; ch om man läte deraf, såsom komiten veat, igenfylla 250 fot, skulle man Kafvå minkat det redan ingalunda alltför stora in oppets bredd med nära en femtedel. Men cke nög dermed. Då, för att i den djupa Stadsgårdshamnen kuana bilda ny fast mark ut den styrka, att koloasala magasiner kunna lerå hvila, en ofantligt vid basis i sjön mår ite läggas — redan har en gång den vid let enda hittills bygda magasinet lägda kaen rasat i djapet — skulle vid hvarje fot nark, som höjer sig öfver vattaet, väl en 0 fots grundval hafva erfordrats. Fyllnic;en komme således, om äfven dess bredd i iagen inskränktes till 70 fot, att betäcka rela hamnbotinen till andra stranden och saturligtvis, om motionären finge sin vilja genom, att i desto tjockare lager uppgrunda letta inlopp. Sedan det nu omnämnda hufvudlösa förlaget blifvit tillbakavisadt, har emellertid ar Nerman, uti en motion, hvaruti han förigligtvis undvikit att utsätta huru stor ut yllning han önskat, men hvilken lärer afse n strändgata af 150 fots bradd på smaiaite stället, åter upptagit samma plan, hvar ör ockeö beredningutskottet tillstyrkt att ör detta projekis utförande 500,000 rår skalle beviljas. Grefve Bosen har deremot unseti 60 fots strandgata vara tillräcklig. Denna äsigt torde väl äfven vara den rätta, när det alltid skall blifva en därskap att vä en plats, der hvarje tom mäste köpas yeterat dyrt, anlägga gator af större bredd in i kela den öfriga staden finnas, jomte 5 jernvägsspår! Och för defna 60 fots strand. sata skulle knappast någon annan fyllning i hamnen än den för kajanläggningen erforras, emedan genom bortsprängning sf berg och aflägsnande af de upplag kol och skräp, som nu upptaga en stor sträcka mellan sjön och berget på ändra sidan nya magasinet, tillräckligt utrymme vunnes, Man vore då äfven försäkrad om fast grund för de stora byggnaderna, som eljest väl en vacker dag igga på sjöbottnen (såsom t. ex. den nya ka: jen vid jernvågen m. fl. likartade); hvarjemte man bevarat sin goda hamn trån för: störelse. Man känner emellertid vissa vederbörande illa, om man tror att de af ett afelag låta sig bekomma, Ehuru stadsfullmäktige tydligen först gerom afslag på hr Lindhagens ch sedan genom återremiss af hr Nermans notion förklarat att de egilla det väckta förslagat om Stadsgårdshamnens fyllnidg, verkställes denna ändock, såsom om intet sådant passerat. Hr Rothstein harlåtit dit föra den sten OM grus, som upptagits i Norrström; allmärheten får i hamnen afstjelpa hurn mycken oreslighet som helst och af den klippa, som för ett pytt magasin bortspränges, nedkastas stenarne till bottenfyllnad vid atranden. Sådant sker midtför stadsivilmäktiges näsa, så att säga, men af ie 100 veta 90 intet deraf, och de öfrige blunda ejier deltaga i det vackra företaget. När, för några år sedar, allmänheten först började få ögonen Sppaa för vederbörandes bamnfyllnadsmani, yttrade någor sjö öndran, huru länge det sktölle dröja innan iman ville yla eller förminska åjelfva Norrström, Detta ansågs då såsom en paradox utan like, Fylla eller minska en atröm, sade man, som redan nu är för smal, och om hvars utvidgving det tvärtom städse varit taladt! Dennzs paradox är dock nu på väg att blifva full sanning, ehuru vederbörande dervid gått så int och iyst tillväza, att icke hundradelen 31 stadens invårare har en aning om förejagets sy:te. Men har sett några mudderpråmar ligga Norrström och trott meningen allenast vara stt upprensa djupet. Man bedrager sig, Detta skulle väl aldrig hafva fallit vederbörande in, om ej iman rent afsettsig lertill tvungen i följd af sin plan att minska strömmens bredd. Härmed förhåller sig jälunda, Seåan acmäldt blifrit att beklädnadsmuen från Norrbro till Rosenbad börjat skjuta sig, som döt heter, och att sättnivgarna leri ökat sig, hade arbetschefen för stadens vattenbyggnader redan i November 1867 föreslagit murens ombyggöad, Stadstfullnäktige villo dock att undersökning om ämpligaste sättet för ombyggnaden borde ske af flere personer än den tjensteman, som 1tlåtit sig i frågan, hvarföre denva återörvisades; men sådan undersökning har lock icke bliivit anställd utom af kapten Lindgron vid vägock vattenbyggnadskåren, om instämt i v. Rothsteins förslag, hvarfter utan vidare omständigheter detta af irätselnämnden och beredningsutskottet samt lutligen stadsfullmäktige bifallits. Lätem s8 nu se af hvad beskaffenhet detta för: lag är. I stället för att ombygga den bristfälliga caren, ämnar hr R. läta den qvarblifya och ttanföre densaromsa uppföra en ny mur, som rid Rosenbåd skulle sträcka sig ej mindre in 10 fot ut i strömmen och vid arffurstens alats 4 fot. Har Norrström då för närvaande en alltför stor bredd? Isgalunda, Förållandet är, som man vet, alldeles motsatt, varom, utom strömmens vid vissa tider erhörda häftighet, strandegarnes vid Mälaen klagomål och processer med Stockholms stad nogsamt vitna. Men vid Strömgatan innas några (vissa inflytelserika personer illhöriga) hus, som, bygda på dåligt pålrerk, kunde vid den gamla murens rifning ch-ombyggnad lida skada; och på denna amt ingen annan grund skall Norrström inkränkas! Nu förhbller sig derjemte; enligt de at :ne byggmästare företagna undersökningar f grundmurarne för de få (i allt fem) husen id Strömgatan, med denna fara sålunda, tt under Årffurstens palats trävirket är rigkt anch oernundmnran af 4å mand kagsbaffan