Aftonbladet – 8 januari 1874, sida 2

en omväg för att uppnå grindarne, Sålunda gat han Frack tillräcklig frihet att, innan de hunnit till den täta skog, hvilken sträckte je rundt omkrivg Old EFitderford Hall, fråga Cbristabel om hon ville bli hans hustru.. Möjligen hade han ej tänkt göra detta då han lemnade salongen, men månskenet, den daggiga ängen med doften från det nyslagna höet och den förståndige Davids tillbakadragenhet samt Christabels vackra, blå ögon hade öfverväldigat honom och han visste knappast sjelf deraf förrän orden hade gått öfver hans läppar. Var han dö ledsen öfver sitt hastiga frieri, när hon såg på honom med sinas kärleksfalla ögon, hvilka voro fyllda af glädjetårar, och hviskade: QO, jag trodde ni skulle gifta er med miss Perkington! Nej, min älskling, icke för millioners millioner! utropade ban med förtjusning, långt ifrån nedslagen, och tryckte henne till sitt bröst samt iutade sig ned och Eysste det unga vackra ansigtet. David kom vid detta kritiska ögosblick litet närmare, ehuru alltjemt upprsärksamt betraktande stjernöria, och mcd en mir, som gaf tillkänna att han insäg sin närvaro vara behöflig. Frank förstod vinken och släppte genast den darrande flickan, B0m nästan: var öfverväldigad af glädje och öfverraskning, tog en af hennes små händer och lade den helt Ingnt inom sin arm. Allt är nu klart oss emellan, min älskTing, sade han, och i morgon skall jag tala vid din far O, mr Greeuwood! Mr Greenwood! Orm du säger det en gång till, så kysser Jag dig trots Davids närvaro. Nåväl, Frankl