Aftonbladet – 29 december 1874, sida 3

godtköpsupplaga — hvilken dock nu skulle anses dyr — i Sverige afyttrades i ett antal ex. som endast i bögst sällsynta undanagsf.ll der med något svenskt skaldeverk egt rum. De tändsar, med hvilka vi närmast kunra jemföra Sverige, äro Norge och Danmark, Men i dessa länder äro bokprisen i allmänhet inemot dubbelt högre än i Sverige. Nu torde tillverkningskostnaden i fabriksstil taladt, d. v. 8. kostnaden för tryck, papper, häftning 0. 8 V. i Norge noz vara litst högre än i Sverige; men i Danmark äro dessa kostnader snarare lägre än här. Man hörer stundom upprepas att Sverige har en talri kare läsande almänhet än Nvrge och Danmark samt att häri ligger förklaringen till Sverige3 lägre bokpris. Men detta är icke sannt. Förhållandet är nemligen att danska och Borska böcker ha ej blott sin ganska tacksamma publik i sina närmaste hemland, och att de spridas i dessa beggo länder, lika mycket i hvilket land de äro tryckta; men de ha äfven en ej ringa läsarekrets i Sverige. Svenska böcker ba deremet nära nog ingen afsättning att påräkna i Norge och Danmark; och äfven den yppersta svenska bok, om hon ock vore ett sekularverk talande med englatanga, kan, ötminstone änna och så länge nu allmänna trånga fördom emot svenskt språk och svensk litteratur fortfar att råda i. grannländerna. der icke påräksa ens en ringa bråkdel af den försäljning, som äfven en medelmåttig dansk författare finner i Sverige. Men dessa i Sverige ollmänns, ytterligt låga bokpris, börja blifva allt mera ohållbara. Under de senaste åren hafva alla kostnader för tryck, papper och annat mera betydligt stegrats. Sälunda bar, inom få år, tryckpapper stigit med 1623 till 30 proc, utöfver sitt fordna pris; bokbinderi-arbete likask; sättningsoch. tryckningskostnader äfvenlsdes; och annat mera i liknanda förhållarda, Det blir sålunda mer och mer eu omöjlighet att hälla prisen å böcker så låga com förat; och fortfarandet dermed skulle blott leda till ruin för litteratur och bokhandel, Men ännu en ytterligare afbränning för svenska bokförläggare mäste sannolikt enart blifva nödvändig och det torde vara skäl att på förband taga saken i betrak:ande. Man mäste nemligen snart vara betänkt på att öka den provision, som nu lemras åt sortimentbokhardlaren. I regeln är denna provision för Stockholm 15 proc., för landsorten 20 proc. samt i enstaka fall 25 proc. Bokförläggarne måste dock i allmänhet beräkna en afbränning af 333 proc. af bruttoförsäljningen, enär de äfven hafva att utgöra dryga annonseringskostnader, en del transportkostnader, m. m. Mången, med förhållandena obekant, kan tycka en dylik afbränning, dylika kostnader, oerhörla, Men de äro dock i Sverige billigare än i de flesta andra eurcpeiska länder. Sålunda är det i Frankrike alls icke ovanligt att annonseringskostnaden för en bok — donna kortnad tagen i sin stora allmänhet — uppgår till fallt ut lika belopp som sammanräknade kostnaden för upplagans tryck och papper. Måingen, särdeles mången ung författare, finner dessa provisioner och kostnader orimliga. Men ser man litet närmare på saken skall man lätt finna att de ej, under nuvarande förhållanden, kunna ställas lägre, utan sparare tcrle komma awt stegras. Se här några data för bevisningen! Endast i ytterst få svenska boklådor torde den årliga föreäljningen atsvensk litteratur uppgå tiil 40.000 rår och deröfver; men i mängen går å:sförsäljningen ej mer än till halfva detta belopp och derunder. Beräknar man nu att en sortimentbokbandiare har, efter afdrag at den:del arnons. och transportkostna er som drabbar honom, 15 proc. af denna försäljoirg; så uppkommer, vid en försäljning af 40 000 rår, en provision af 6000 rår per är. Men af dessa 6C00 rår skall bokbandlaren bekosta hyra för en ofta dyr handelslägenhet, ljus, brängle, kontributioner och medhijelpares arvoden mm. m., samt äfven betäcka de mindre förluster, s:m vid utkreditering alårig belt och hållet undgås, äfvensom ds rästeförluster, som uppsiå derigenom att han, vid tiden för sina årsliqviler, sällan ännu hunnit till falo inkassera sina utestågnde fordringar. Huru stor blir väldå behåilningen för ett det trägnaste och besvärligsste arbete, som i någon handel förekommer? Beräknirgen är ja ganske enkel! Och härvid är att märka, att vi endast utgätt från de för svenska bokhandeln mest gynnsamma updantagsförhållanden. Ty af Sveriges vid pass 120 bokhandlare torde näppeligen fir. nas 15, som hinna eller öfvergå den af des nppgifna försäljningssumman, hvaremot de flestas försäljning är lägre. Också mäste den svenske bokhandlaren, ehuru sjelfva bokhandeln kräfver mera tid än kanske rågon annan handel, för sin subsistens vanligen taga sin tillfykt till hvarjehanda -binäria sar, såsom handel med papper och skrifia.erialier m. m, d. . Ja, vore försäljningen af böcker och konstalster lika liflig och god som af kaffe och socker — för att nu icke gå så långt i öfverdrift att förutsätta någovting jemförligt försäljning med någon större bråkdel af vad som belöper sig på den svenska: nek:arn, bränvinet, eller de flerahanda alstren vf den skadliga, gement vidriga stirk-örten, som vi kelia tobak — ja, då vore 2 3 3 orec. en särdeles vacker och tacknämlig bokhandelsprovision. Hade vi lika talrika och nitiska vänner, gynnare och kunder af det spirituella och rena som af det spirituösa och ökiga, ja, då voro vi ju äter inne i den sylleve äldern, och det torde väl icke gåin ens den mest afgjorde optimist, Men tsga vi förhållandena södana de äro och besinna sortiments-bokhandlarnes stegradae utgifter för arbetsbiträde, hyror m. m. samt andra RR NMS re CSE SU SARS RAN