Aftonbladet – 22 december 1873, sida 2

Desir6e hade stor lust att på allvar tvista med Cosmo och gå ifrån honom. Hon var ej okågad att då och då inlåta sigienliten ord g med sin trolofvade, ty som redan förut i denna bok blifvit nämndt, var hon-en mycket felaktig och ofullkomlig, liton hjeltinna, men i nästs stund hade ett annat infall fätt makt med henne. Maris är sjuk, sade hon i en ton som bevekte Cosmo; låt oss inte nu oroa atackars mamma. Marie! Jag kom med afsigt att varna henne aller rättare, att varna madame Boehe, anade Cosmo, som nu först ihågkom den egentliga önledningen till ritt tidiga besök. En fransmar, vid namn Pierrot kom hem imed Huntley. Men innan han hunnit afsluta meningen sprang Desirte upp med ett utrop af förskräckelse, tog Homom om-armön och öfverhopade honom. med.-en mängd af frågor:; Pierrot? Fort, fort! hvar är han? -8öker Han Marie? fort, fort, fort! säg mig hvar han finns? han: får aldrig komma till den -stackars Marie. Vi måste ovilkorligt laga att han inte får reda på oss — svara mig, Cozmo! hör du då inte? Han tillbringade denna natt vid Nerlaw; han söker sin -hustru, svarade Cosmo då hon tystnade för att hamta andan. Desir6e började skyndsamt gå framåt vä gån. Jag skäll gå och Berätta detför måmma, fade -hon med synbar oro; gaf Cosmo. en vink att följa och var sjelf redan inkommen då Cosmo närmade sig porten vid Melmar. TRETTIOFÖRSTA KAPITLET. :Mädame Roche:sattrensam;i salongen — samma vackra, gamla fru, som föl fem år