Aftonbladet – 19 december 1873, sida 2

sctiHa OM Gen TOFCVIade SLaAUNIDREeN I FTapE IN rike bll spridda. Han skickar till och med! en civilist, hr Debain, i särskildt nppdrag till preussiska högqvarteret, för att der erfara nyheter och da denne återkommer, låter hav honom utarbeta eu rapport om alla de fantastiska målningar svart i svart, som ty skarne uppdukat för honom och hvilka skola ådagalägga, att icke något tecken till er känd eller Ktlydd regering finnes i Frank-la a rike, och att olycksmättet är så rågadt, att j.l någon den ringaste utsigt att kunna uträttalh något med vapenmakt icke förefinm Han Iu drager derefter försorg om att denna ragpitf port blir bekantgjord för de särskilda uz-p der bouom stående armekårerna. Liksom js det skulle varit Bszainez skyldighet att ge !h nast ställa för krigsrätt och utan misskund-: samhet straffa hvarje officer, som genom dy-l!rn lika meddelanden från fiendon arbetat på att k nedslå sin trupps mod, så har han också, ll ensamt genewm detta beteende, utom allt detd öfriga, kom han vid Metz gjort och ickels gjort, inför krigalagen gjort sig skyldig tillls dödsstraff. f Paris och Frankrike gjorde vid den tiden de hjeltemodigaste och beundransvärdaste an-4 strängningar för att kalla upp alla krafterji till landets försvar och man räknade dervid : med visshet på Rhenarm6ns tapperhet och fosterlandskärlek.Trois den overksamhet,s hvartill denna armå blifvit dömd och oak-l!1 tadt ingenting från befälhafvarens sida gjor : des för att i högre. mening upprätthålla disi ciplin och militärisk anda, hviika han sva rare syntes vilja planmässigt undorgräfva, j voro dock alla, så väl manskap som. office 1 rare inom denna arm6 beredda att fullgörals sin pligt och att offra sig för fosterlandet, Det var endast öfverbefälhafvaren, som tänkte : annorlunda och som nu inlät sig med fienli den i underhandlingar af politisk karakter.l: Generaler och andra högre officerare atl. de mest motsatta politiska tänkesätt, legi i timister, bonapartister, orleanister och re li publikaner ställde sig eljest loyalt till deni: faktiska regeringensidisposition, erinrande sig . att inför landets fiende böra alla inre politiska divergenser helt och hållet nedläggas. och väl vetande, att om partisöndringar: olyckligtvis skulle finnas inom ett land, då l; dess existens hotas af yttre fiender, är det q hvarje god medborgares och i främsta rum i met hvarje krigares ovilkorliga pligt attl. lyda och stödja den regering, som gör tilll, sin uppgift att väpna folket och fördritval; fienden. Bazaine deremot fann tidpunkten : olämplig för all krigisk verksamhet och! snergi, men deremot mycket lämplig för politiska intriger och stämplingar i ett visstl1 samråd med fienden. Det är så allmänt bekant, att vi ej be l! höfva utförligare erinra derom, huru preus-): sarne skickade på Bazaine en äfventyrsre vid namn Regaier och burn Bazaine, i stil : let för att, sin pligt likmätigt, genast 8övaa fl honom tillbaka eller ställa hon, för stend rätt såsom preussisk spisa, inlät sig på lerhandlingar mod danne från fewden tiil honom sgicksde person, hvilkek folskligen gaf nig ut för alt Vårt tt ombud från ex-: kojsarinnåR, Utan att kunna förete den rin-i gåste tillstymmelse till en fullmakt eller ens : någonting som utvisade, att han vore stadd : i rätt ärende. Genom de förtroliga mening : utbyten, i hvilka Bazalne inlät sig imedl: denne Regnier, som synes ha itpjott em! underlig blandning a? skörk Sch narr, kom pronssiska öfterbofälet riktigt på det klara ! i afetetde på de planer och önskningar, som ! azaine inom sig hyste och kunde pu medl: full tillförsigt begagna sig af denna hanss stämning, för att riktigt draga honom vidls näsan och draga ut på tiden, så att lifame.l! delförråden, om hvilkas tillstånd pretssårhel; genom sina talrika spioner hade föllständig kännedom, skulle uhder de fortsatta före! spoglingårne taga slut och preussarne så linda kunna taga både den franska armen och Metz utan synnerliga uppoffringar å sin ! sida, Att hela Regnierska missionen var en ham bug och öl snara visade sig snart, sedan den 1: riddorlige general Bonrbaki på BaZaines ut ! tryckliga order bebifvit sig till exkejsarinl nan i Hastings och af hennes mun erfarit, att hon var och villa vara främmande för alla stämplingar och icke ville tiga befattning med npågot slags underbandlingar och ännu mindre medverka till tändande at ett borgerligt krig. Men icke ets nå och: genom det vackra Törgjömt, Söm ttkejsarin-) nan sålunda gaf, fick Bazaine ögonen öppna för hvad pligt och ära bjöd nemligen att: bryta igeno:n ncerneringskären, medan Hifa ! medel ännu funnos qvar och sälunda sökaj? rädda åt Frankrike så stor del af armönj! som möjligt samt tillika bereda en wnöjlig het för Metz att ännu någon tid bortät hälla sig, Han ville ånyo börja ett slags politisk-militärtska underhandlingar, på hVilka? män ock ä preassisksida inlät sig, för at drägal a at på tiden, sä att lifsmediöh skulle riktigt taga slat, då män, eliter att Bazaine flera veckor bortåt varit en lekboll i Bismarcks? hand, kunde bortkasta masken. Efter detj ert krigsråd, inför hvilket Bazaine afgifvit len mest förtviflade skildring af ställningen. i bealutit at underhandlingar borde es fam, l? med vilkor att de skuliv bedrifvas med ytlå terlig skyndsamhet och att man omedeldart kulle skrida till att med vapen i hand genombryta omslutningslinien, så framt fiendbh öppställde vilkor, som stredo bmot armens heder ! och krigsärans fordriogar, blef Bazaines förtrogne, general Boyer, efter medgifvande al prins Friedrich Karl, skickad uill Versailles, ! för att inleda underhandlingar. Oron blandS trupperna blef mycket stor så snart dettal blef bekant. En mängd officerare at alla) grader strömmade tillsammans och rådgjorde ? om möjligheten att på egen hand och under sjelfvald anförare slä sig igenom. Man be ls? slöt att sända en depntation till Bazaino,2 för att uppmana konom att på fullt allvar örsöka vapenlyckan, och till de generaler, M hvilka denna deputation bestod, arga? han 3 lå, för att för tillfället lugna stämningen, len högtidliga försäkran, ait han icke skullel? tapitulera; inom 24 timmar borde man ha ätt besked; komme ingen hedrande uppgö else till ständ, så hade han fast beslutit, F stt slå sig igenom till hvad pris sem belet ch hade för sådant fall en fullständig plan C edan utarbetad. Allt detta var endast be-l rägliga och lögnaktiga löften, i förtroendelå ill hvilka de så kallade underhandlingarnaE kulle kunna draga så ut på tiden, att ar )Y nån, utmattad genom åen redan börjadel ifsmedelsbristen, ej skulle kunna föras mot? lenden. När general Boyer slatligen efter! em dagars bortovaro äterkom till Metz denY 7 Oktober, just då brödförrådet tagit slut ch arm6n fick börja lefva ensamt på häst. S! ött, så var Bazaiae till en början myc-)P: et hemlighetsfall i afseende på resans Pl esultat, och lät endast, för att lugna pin )h ena, förstä, att han var mycket nöjd medP: vad som ernåtts. Deremst lät han med! ynnerlig ifver och omtanka utsprida nils e nedslående underrättelser, hvarued Boyer fö Om under resan noga bevakades, s5 atv)fa an icke fick tala med någon fransman. 2 Versailles blifvit rikligen rojslerad aj fa yskarne, enligt hvilka landet var i full ic tändig upplösning, särskilda regeringar ai ödasts beskaffenhet organiserade i Lyon ch Marseille, södra Frankrike sinnadt att ilda en särskild stat, ocnigheten ino: RNE TD RNE LE