Aftonbladet – 19 december 1873, sida 2

och hället berecende al kripgslyckans skiut-la ningar,, Bazaine erhöll sålunda af fienden k en temligen skarp erinran om, att han vore soldat och att han stode i spetsen för en krigehär; denna erinran kom dock först se jo den franska armån, genom Bazaines militära l erksamhet under politiska stämplingar, hun-Y t bli vanmäktig. Det återstod nu för honom intet, anvat än att framlägga ställningen för att krigsräd, hvilket smärtsamt öfverraskales häraf, 1y ännu till sista ögonblicket! h:de Bazaine hållit god min och gifvit det! atsesnde af att allt skulle bliordvadt på ett) V fördelakiigt sätt. Det varett temligen lumK pet bareende att sedan han först begagnat? sin ställning såsom öfvervefälhafvare tilll) h-mliga stämplingar och till att hålla armån ) i 1 Overksamnbet, na söka freda sitt skinn ge-)2 om att, sedan lifsmedlen voro siat, kta srådet beslata underhandling med prins! Friedrich Karl om kapitulation och förmå ? den gamle med armån såsom ewt slags frivillig följande general Chanogarnier att bege I:; sig till proussiska höggvarteret för att bön-! falla om näd för 173 000 franska scldater.? Vi behöfva icke erinra om detaljerna al? denda kapitulation eiler kapivulatiooeviiko-l ren. Såsom särskildt karakteristiska viljal! vi endast framdraga följande omständigheter: att preussarne på intet vilkor ville medgifva franska arren2 officerare att få be hålla sina sidogevär, hvilket eljest alltid vid l! sådana tiilfällen är vanligt, och att det be-! höfdes intercession från Bismarcks sida, förs att afväpda den skymf, man sålunda ville ; i tillfoga det franska befälet, och hvilken möj: ligen i sista stund kunde haft till följd åtskilliga förtvifians åtzärder; att Bazsive försummade att omedelbart ! före konventionens uudertecknande förstöra l! befästningar, krigsmateriel och andra förräder och uttryckligen :örbjöd kårbefälhaf-! vare oca enskilda göra detta, under det j lika falska som Iöjliga föregifvandet (i sin sista öfver allt mått ömkliga generalorder). att alltsammans enligt krigsbruk skulleläterlemnas 1ill Frankrike efter fredsslutet: : att preussarna villa bedra de franska sol: daterna för den tapperhet ås ådagalagt vid Borny, Rezonville, Gravelott6 vm H. ställen, genom att iåta dem märsthöra ut med va j! pen och klingånde spel och först efter mot tagen militärisk honaör af fienden nedlägga vapnen; men att Bazsine gjorde sig detl största omak för att få detta a!böjdt; dels! emedan han då hade måst sätta sig i spetsen för armån, för hvilken ben bö fruktade att! visa sig, och dels emedan kon böfärade, att)! en eller antän träppafdelning i sista ögonblicket skule kunnat företaga någon för: ! tviflans bandling, för at få falla met vaen i band, i stället för alt gh I bn skamlig, fån: geäskåpi ; att Bazaine formligen narrade cheferne! att låta fanorna afleunas till arsenvalen i Metz, under falskt föregifvande, att de der: skulle förstörab, endast för det kad akölle könpå Ktleiiså dössa trorser oskadda tilll: Åönden; och att han sintligen i stället för att stanna i sitt högqvarter och följa sin arm6, genast begaf sig till en by i yttersta franska linien och dorifrån ensam skyndade sig!t öfver I den pretssiska fängönskapeti sk ll snart dek timme slor, dB, enligt preisjk siska Westämrelssh, döt tilläts honom att! leläna franska linien. t 4 Under rättegångsförhandlingarne ha enj: mängd hittills obekanta omständigheter kom-! mit i dagen som ådagalägga en ytterlig grad ! at militvärisk pligtförgätenhet å Båzaines:! sida. Vi förmoda att handlingarne i målet, : så väl den af instruktionsdomstelen åvägabragia tötredni deraf söm förhöändlin!! görnö inför krigsrältel snarteskolafullständigt! utkomma i tryck Intill dess hänvisa vil dem, som vilja närmare sätta sig in i sal! ken till generalstabsöfversten Andelans bok : om kriget vid Metz, hvilken äfven är ut-! kommen i en svensk bearbetning af J. Lil-! liehöök, Vi föreställa oss, att man, efterj! att ha tagit närmare kännedom öm saken, skall Ännay ätt döt år mindiö lämpligt att uppställa en jemförelss emellan Bazaine samt ! Lewenhaupt och Buddenbrock och att han sna-! rare i vissa fall kan jemföras med den Cronstedt, som kapitulerade med Sveaborg ochl: bvilken man i Ryssland visst icke vill ha betraktad som en förrädare. : Till slut tords böra erforas derom, atten af hölsardömetå märskalkör presidörade i ins! aktionsdomstolen och att krigsrätten ut ! cdes af 7 franska generaler, som fört! elfstävdigt armebefäl. Man bör med temlig visshet kuana antaga, ati deesa efter den ! sorgfälliga pröfning, gfom egnats åt saken, qi endast på de mest grundade skäl kunnat en: l hälligt flana den anklagade skyldig ol Skulle Bagaine blifvit frikänd, så hadös derigenom 1 sanning statuerats ett exempel : y f ( o 1 i r 8 af den alltatådligaste art, I des man derigeholin öppet tillkännnagifvit att den, som får det maktpåliggande kallet att i krig an föra en armå, kan, fördjupande sig i politiska intriger, helt och hället åsidosätta sina militäriska pligter, : Vi finna det fullkomligt i sin erdning att franska republiketiå gresiaönt gevdi beåd: ning förvandlat dödsdomen till 20 års fängelse. Vi äro inga vänner af dödsstraffet, och om Bazaine hade fått undergå detsamma skulle ina lätt kunnal på röka af detnotärliga menskliga medlidandet, omge hans miane med ett falskt skimmer af martyrskap. Landsförvisning kunde icke ifrågakomma; ty man skulle då halva skapat åt sig i utlandet en oförsonlig fiendsa, som satt sig i spetsen för stämplingar till franska statens fördert, I hopp att Tana ämnas den nesa! han lidit, Åst i lugn fö tillbringa sina återstående dagar på en vacker ö vid Medelhafskusten, I den bet vämlighet, som Bazaine med sin kolossala i Mexiko förvärfvade förtö , genhet kaf bereda sig, är icke något så hårdt. Han är visserligen bevakad, men derigenom också fredad för de förolämpnin, gar, för hvilka han eljest skulle kanna bli utsatt vid sammanträffande med en eller an nan af dem, söm bört till den armå, hvilken han vid Metz öfverantvardade åt fienden sller med någon at Lorraines innebyggare. För vår del skulle vi tyckt det vara lämpigast, om Bazaine blifvit deporterad till Nya Caledonien, dit man skiekat så många, hvilka eubricerats som komfnunarder, men hvilkä istadkommit mycket mindre ondt än han. Hade Bazaine vid Metz fullgjort sin pligt, vi vilja icke säga som en stor anförare, utan sndast som det anstår en hederlig krigare, så skulle måhända Paris aldrig ba fallit och or commune-vederstyggelse aldrig blif-jk rit af. Vi erinra till allrasist om den karakteri s tiska omständigheten, att Bazaine aldrigisl gaf sig in i Metz. Han fruktade att möta lg lickarne af dess patviotiska borgerskap ochFE an skämdes utan tvifvel för att se den påld aradplatsen stående bildstoden at marskalk u abert, hvilken som bekant har följande in-!a krift: Om det fordrades, för att hindra en)h ästning, som konungen anförtrott mig, attiv alla i fiendens händer, att jag i den å muren ft ppnade breschen ställde min egen person, min el amilj och allt hvad jag egde, så skulle jags cke ett ögonblick tveka att göra det. el o ÖMO IOMD LI Tn HK mL W VP TT rr DD vt VR KR RR OA MN fd FN