Aftonbladet – 19 december 1873, sida 2

—————— — ———RRRRRRERRREERERERRRRN RR Det finnes ingen sak, som under de senaste dagarne till den grad sysselsatt pressen och allmänheten öfver hela Europa som domen öfver Bazaine. Och detta är heit naturligt, ty denna dom innebär ett stort historiskt faktum, som är lärorikt och betydelsefullt icke blott för Frankrike, utan äfven för andra länder, Det är klaft, att detta fakta skall på olika båll betraktas på något olika sätt. I Frankrike har underrättelsen om domen framkallat allmän tillfredsställelse. Tidnin gar af de mest olika poli:iska färger i allaj delar at landet uttala sin glädje deröfver att rättvisa blifvit skipad och se i denna dom slutet på ett sorgligt tidskifte och begynnelsen af Frankrikes moraliska pånytt-: födelse. Det är blott der bonapartistiska cliquens få tidningar, för tillfället förstärkta med några ultrakatolska blad, som i den fällda domen endast se en anledning till att ntspy etter och galla mot de fordna medlemmarne af nationalförsvarsregeringen och mot republiken. I Tyskland har man naturligtvis med sto t missnöje sett hela den Bazsineska rättegången samt alla utredningar och uppdaganden, som derigenom åvägabragts, och domen har der naturligtvis också framkallat mycket ogillande. Om det blifvit konstateradt inför samtiden och historien, att Frankrikes olyckor 1870 härledde sig icke blott från den imperialistiska korruptionen, utan äfven i väsentlig män från en kejserlig öfverbefälhafvares oduglighet och förräderi, så lider den tyska krigsäran derigenom ett icke så litet afbräck. Hos oss kände det blad, som sedan några jår med så stor ifver fört tyskhetens talan, jinstinktmässigt, att sakens utgång skulle nn A vara misshaglig för tyskarue, Dagens Ny heter skyndade genast efter mottagandet af telegrammet om den öfver Bazaine fålda dvdsdomen att förklara detta innebära en af de smärtsammaste underrättelser, som på länge ingått och beledsagade detta utbrott af smärta med illvilliga och såranåe utgju telser mot franska nationen. Det värda bladet, som förut affekterat sådan afsky mot bonapartismen, har numera sökt stöd för sin uppfattaing och för sina hastigt vaknande sympatier för Bazaine hos kora partismens nslaste organer Ganlois och Pays och har icke ens ansett olämpligt att hemta visdom från den abseolutistiska och ultrapapistiska Univers, Det är Guäskelof ioke många i vårt land, som ha ett så fint väderkorn för hvad som kan vara de maukthafvande 1 Tyskland en söt lukt och som öfverallt spana efter an: lednicg till kränkande beskyllningar mot det hårdt pröfvade Frankrike, Men det finnes dock åtskilliga, som icke så noga tagit kännedom om eller erinra sig detaljerna af krigstilldragelserna vid Metz och icke heller haft tillfälle att närmare följa gängen af den pu afslutade långvariga rättegången och hvilka derför kunnat bli något obehagligt berörda af domen, före ställande sig, att den i någon mån kunde jetaföras med den efter 1742 ärs olyckliga krig fälda dödsdomen öfver generalerna Lewenhaupt och Baddenbrock, som visserligen ådagalagt en hög grad af oskicklighet, men hnutvadsakligen af partiförbittringen gjordes till syndabockar för olyckorna och de lidna förlusterna, ! För dessas skull vilja vi i största kort het erinra om några af de konstaterade fakta, som klarligen ådagalägga att Bazaine icke får betraktas såsom en befälhafvare, som till följd af omständigheterna råkat ut för en stor olycka, utan att han i en myc: ket hög grad åsidosatt hvad pligt och heder af honom kräfde. Vi skola icke länge uppehälla oss vid de blodiga strider, som utkämpades vester om Metz före franska Rhenarmöns instängning vid nämnde stad. Det synes emellertid vara ganska påtagligt, att Bazaine icka velat, såsom han var beordrad, skyodsamligen med sin armå följa efter kejsaren till Verdun; han önskade då skilja sitt öde från kejsa rens och fullständiet undandraga sig hans inflytande, hvars tyngd han under de närmast förflatna veckorna fått erfara; han tyckes i stället genast ha uppgjort för sig den planen att stanna i trakten af Metz, der han, stödjande sig på denna starka fäst niag, kunde vara sin egen herre, ensam rådande öfver betydliga stridskrafter. TI stäl let för att draga någon fördel af den blo diga drabbningen vid Rezonville, der fransmännen behöllo slagfältet, och fortsätta marschen på Verdun, innan friska preussiska trupper bupvnit spärra reträttvägen, befallde ban arm6kårerna draga sig undan närmare Metz ech lät uppbrottet i jenna riktning ske så brädstörtadt, c Man Håste uppbränna den stora gps Med proviant samt beklädnadsoch ambelavietekter, som var parkeraa på Graveltteplatån. Under de derpå följande striderna vid S:t Privat och JAmansvillers lemnade han armå6n utan lednieg, SÅ att om en särskild armekår hade fvnnonit de största fördelar, det hade varit omöjligt att fullfölja segern; emedan ingen verklig ledniog, intet samraanbanrg mellan de särskilda armekåreraa efåe rum och armåkårbefälhafvarner upprepade anhållan om förstärkning och förbällningsordres lemna des obesvarad eller afvisades med frasen: Jag bar anvisat armekårerna goda ställ ningar; må de försvara dem. Sedan Bazaine fullständigt dragit sig tills baka under Metz fästningsverk, gjorde han aldrig, oaktadt både manskap och befäl i hans talrika och af kärptrupper bestående arm6 brunno af begår att kämpa och att våga allt, intet enda allvarsamt menadt förIsök att bryta igenom. Allt hvad han i det ÅT hänseendet företog, var endast tomt gyckel spel. Hade han den 25 Aug., då allt var förberedt, broar slagna och alla ahdra an. ordningar träffade för att bryta ut i nordostlig riktning, gjort allvar af saken, skulle ban utan tvifvel lyckats att med en god del af sin armå verkställa föreningea med Mac Mahor, Men sedan trupperna under natten brutit upp ur sina läger. marscherat öfver broarne och nuder ett jPällande regn intagit sina positioger, fiogo de ordres att marschera tillbaga och intaga sina gamla ställ ningar, ett beteende, som fremkallade större rsdslagerhet och djupare misstroende än en förlorad batalj. Sedan tyskarne genom denna onyttiga rörelse blifvit riktigt varskodda förnyade han densamma fem dagar senare, Oaktadt tillfälle lemnats åt tyskarne att genomskåda planen i alla dess detaljer och oaktadt mycket god tid nu gafs dem att på det hotade hållet förstärka Big med friska trupper från alla kanter, utvecklade franska armön i striden så stor tapperhet, att den utan tvifvel skulle brutit sig igemndm, i fall detta verkligen varit befälhafvarens mening; men han ville synbarligen blott visa sig ha gjort nägot. Vedan trupperna väl kommit i elden, utfärdade han inga oråres och vidtog ingen senda åtgärd för ledning af det hela och då striden dagen derpå fortsattes fingo arm kärernas befälhafvare så tvetydiga ordres, att de icke visste, om de skulle gå fram eller tillbaka och hvarje samband dem emel: