Aftonbladet – 8 december 1873, sida 3

boställen skulle till statsverket indragas dock med rätt för de få häradshöfdingar. som nu bebo sina boställen, att under sin tjenstetid sitta qvar vid desamma emot behörigt afdrag å den kontanta lönen. Äfven alla under flere titlar, såsom tingsgästnings pengar, boställsersättning, lön m. m., nu utgående kontanta anslag skulle försvinna. Ehuru mer än halfva antalet häradshöfdingar skulle få sina vilkor icke obetydligt förbättrade, slår sig regleringen i finansielt hänseende ut såj gynnsamt för statsverket, att — om den lösen, som frångår häradshöfdingarne i stället debiteras såsom stämpelpapper och sålunda kommer statsverket till godo — hela tillskottet från statsverket inskränker sig till 27,577 rdr, hvilket belopp utan tvifvel fullt ersättes af den vinst, som uppkommer derigenom, att boställsafkastningen stiger i och med detsamma boställena kunna på längre tid utarrenderas, hvarförutom i en snar framtid statsverket tillskyndas en betydligt ökad inkomst af fastighetsfång, derest lagfart äfven med arfsfång kommer att påbjudas och afgiften derför tillfaller staten i stället för domaren. — Detta resultat har naturligtvis blifvit möjligt endast i följd deraf, att flere häradshöfdingar, som i fullmakten tillförbundits att underkasta sig blifvande lönereglering, nu sitta med öfverflödiga inkomster, deraf de måste dela med sig. Vid komitebetänkandet äro fogade reservationer af revisionssekreteraren Östergren, som väl kommit till ungefär samma resultat i afsende å aflöningsbeloppen, men föreslagit större statsanslag, delade i lön och tjenstgöringspenningar, och mindre sportelsatser, samt riksdagsmannen Liss Olof Larsson, som, i öfrigt instämmande med hr Östergren, under förklarande att han finner det af högsta vigt för samhället att personer med framstående förmkgå och duglighet finna det med sin fördel öfverensstämmande att inträda i domareembete, dock ansett, att lönerna i hvarje grad kunde minskas med 500 rår. (D. B.)