ken gr!ps an på rätta satt. De ÅK mmemsE ee E———— Reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner. Den komite, som varit förordnad att upp rätta förslag till reglering af häradshöfdin garnes löneförmåner, har nu afgifvit sitt be tänkande. TI detta;behandlae först den till komiten hänskjatna vigtiga, länge på dag ordningen stående frågan om lämpligheten a sportelsystemet. Efter att hafvå omständlig redogjort för fördelårne och olägenheternsz af detta system, har komiten, som funnit de senare härflyta hufvudsakligen från det sätt hvarpå systemet är hos oss anordnadt, föl sin del uppställt och vidlyftigt motivera den grundsats, att sportlerna icke böra bibe hållas i vidsträcktare mån, än som erfordras för att dermed ersätta de med domsageför valtningen förenade omkastnader, samt at häradshöfdingarnes egen aflöning alltså borde genom statsmedel bestridas. I tvenne fall har dock komitn ansett, att grundsatsen bör undergå modifikation, nemligen dels i fråga om de kostnader, som bestå i resor till och gästning vid de lagtima tingen, enär denna kostnad drabbar vissa men ej alla häradshöfdingar, och dels i fråga om de s, k. extra sportlerna (för gravationsbevis m. m.), enär dylika expeditioners utarbetande måste ombesörjas at domaren sjelf, och följ aktligen lösen derför ej kan räknas såsom ve derlag för ett arbetsbiträde, som ej blifvit an vändt. I enligket härmed har komiten före slagit, att lösen för de egentliga tingsexpe ditionerna skulle nedrättas så, att den komme att motsvara kostnaden för juridiskt biträde, renskrifning, resor till extra förrättningar m, m., men att deremot statsanslag skulle beviljas dem till godtgörelse af kostnaden för tingsresor och dels till häradshöfdingens egen aflöning, dock med afdrag af den lösen för gravationsbevis m. m., som fortfarande skulle till oförändradt belopp utgå. I fråga om beloppet af den aflöning, som häradshöfdingen skulle för egen räkning uppbära, har komitn utan att fästa synfnerligt afseende vid de för närvarande så ovanligt högt uppdrifna prisen på nästan alla lifsförnödenheter, hvilka ju kunna åtminstone i någon mån nedgÅ igen, föreslagit, att den minsta häradshöfdingelönen skulle blifva 5,500 rdr och den högsta 8000 rår. Icke blott det mera intensiva arbetet och det större besväret, som ätföljer chefskapet för ett vidlyftigare kansli, utan äfven nödvändigheten att ordna saken så,att dug liga kandidater finnas äfven till de större domsagornpa, har nemligen föranledt komitn att föreslä olika löner genom att indela domsagorna i sex olika löneklasser med 500 rdrs skilnad emellan hvardera. Då, såsom ofvan är nämndåt, till lönen skulle räknas äfven de extra sportlerna, skulle dock icke statsverket få vidkännas all den utgift, som af nämnde lönebelopp eljest påkallades: De extra sportlerna äro beräknade för domsagor i första löneklassen till 500 rdr, i andra oca tredje till 1000 rdr, i fjerde och femte till 1500 rår och i sjette till 2000 rdr, öch statsanslagen skulle alltså, för att fylla den för vederbörande i hvarje klass föreslagna aflöning, uppgå för domsagor i första och andra klass till 5000 rår, i tredje och fjerde klass till 5500 rdr och i femte och sjette till 6000 rdr. Till första klassen äro hän: förda: mellersta Roslags, Upsala södra, Mellansysslets, Vestmanlands södra, vestra och norra, Kinda och Ydre, Åkerbo, Vifolka, Östra (i Småland), Oroust och Tjörns samt Bräkne domsagor; till andra klassen: Norra Roslags, Stockholms vestra, Upsala mellersta, Lifgedingets. Gotlands norra och södra, Jösse, Lindes, Vestmanlands östra, Hede mora, Falu, Vestra Helsinglands, Vesterbottens mellersta, Björkekinds, Lysings, Finsponga, Aska, Hammarkinds, Vestra härads, Tveta, Norra och Södra Vedbo, Sefvet des, Finndre, Ås och Gäspneds, Skånings, Kinnefjerdings, Gudhems samt Vadsbo Norra och Södra domsagor; till tredje klassen: Södertörn, Södra Roslags, Upsala norra, Östersysslets, Nora, Södra Helsinglands, Södra Jemtlandg, Vesterbottens norra, Tjusts, Aspelands, Norra Möre, Ölands, Halmstads, Viske och Fjäre, Hisirgs, Inlands, Vättle, Tössbo och Vedbo, Åse och Viste, Vartofta, Listers, Östra härad i Blekinge, Ingelstads, Allbo, Vestra Göinge, Skytts och Oxie, Luggude, Bara och Torna och Herrestads domsagor; till fjerde klasse: Kungadömets, Frykedahls, VesterNerikes, Öster Nerikes, Gestriklands, Me delpads, Norra Ångermanlands, Norra Jemtlands,, Vesterbottens Södra, Östbo och Vestbo, Vestra Värends, Sunnerbo, Arstad och Faurås, Norryvikeng, Sunnervikens, Nordals, edelstads och HRönnebergs domsagor; till femte klassen Elfdahls, Vester-Dalarnes, Norra Helsinglands, Norrbottens Norra, Östra Värends, Kinds och Redvägs och Villands domsagor; samt sjette klassen Södersysglete, fster Dalarnes; Söder Ångerman: Jandg, Norrbottens södra, Södre Möre, Marks, Åsbo och Bjäre samt Färs och Frosta domsagor. I Den nedsättning i expeditionslösen, som KS föreslagen, består deruti, :ätt lösen för fastebret och bounptecknings inregistrerande skulle, utan afseende å egendomens värde, utgöra endast en rdr för fastebrefvct och 50 öre för bonppteckningar; att bevis för andre och tredje uppbuden skulle lemnas kostnadsfritt, ogh att lösen för protokoll skulle nedsättas ungefärligen till hälf ten eller 1 rdr för 1:a ark och 75 öre för hvarje efterföljande ark, Deriemte hår komiten föreslagit. att alla