Aftonbladet – 5 december 1873, sida 3

Article Image
-löfver ett sju fots bredt , hvari hun: I darne störtade sig och kommo upp genomI dränkta. Efter en stand kommo de till en ) bredare, stark ström, öfver hvilken haren Jslminade och hundarne måste följa efter. Gossarne äro i dessa lekar sällan klädda i annat än hvita yllebyxor, en tricotjacka, strumpor och stöflar, ingenting annat, och i denna drägt, genomväta, sprungo de tilldess haren fångades samt återvände mycket väl preparerade för -en bruten helsa. Två unga gossar, bröder, följde med De voro nykomna i gkolan och ville naturligt. vis visa, att då voro lika goda som någon annan, Föräldrarne hade ej gjort någon . anmärkning om deras helsa. Den äldre passerade sina diken och motstod det härdal. vädret bra samt kom fram i tid med dej. andra. Den yngre, endast tolf år gammal, kunde, efter att tre gånger hafva genomdränkt, blifvit till slut i hagel och regn ej längre följa med, Tvenne an-l: dra gossar gingo med honom till helt nära skolan. Han var utmattad och led af köl den, men sträfvade dock bäst han kunde att komma fram. Tiden nalkades för gossarne att vara hemma, och den uttröttade tolfbringen bad sina kamrater att springa; han skulle nog komma efter så fort han kunde. De skulle ej mista aftonvarden; de skulle ej bry sig om konom. Haren infann sig i tid vid aftonmåltiden och så gjorde hundarne, alla omklädda, rena och snygga, med torra och varma fötter, men den uttröttade tolfbringen instälde sig ej. Hans bror blef allt oroligare och oroligare och fattade till slut modet att omtala sin oro för klassläraren. Lärare, monitörer och gossar gingo ut med lyktor att söka den frånvarande, och slutligen sent på qvällen funno de honom äfven på en äng ej långt från skolan, liggande med arsigtet mot marken, den ena lilla handex öfver hufvudet, den andra utsträckt rakt fram, sten död. Läkaren ville ej tro, att gossen var död, och ansåg det knappast möj: ligt att ban kunde ha dött af öfveransträngning; men alla medel att återställa honom till lifvet voro förgäfves. Så slutades en pappersjagt och brefskrifvaren anmärker att den aflidra gossen, ehuru genomvåt och betäckt med gyttja, genomgick allt väl, tilldesg han kom inom en engelsk mil från skolan, då han med högsint omsorg för sina kamrater bad dem springa och ej bry sig om honom. Han dog af utmattning och köld i åsyn af ljusen från skolhuset. Stenkol kommer troligen förr att falla i pris än man hittills förväntat och utan afseende på den förökade tillgången, som efter hand under de nästa två åren kommer att uppstå från nya grufvor. Englands exorttabeller för de första tio månaderna af ret visa, att Amerika tagit 14 procent af hela exporten, deribland för 7!2 million jern och jernfabrikater medan exporten dit af bomullsoch linnefabrikater uppgått till 2e million hvardera, af kläden till något öfver 1 million och af andra yllevaror till omkring 4 millioner. Jern har alltså varit hufvudartikeln och för en kommande längre tid kan man nu antaga att denna export upphört. Affärernas förfall i Amerika beror på en sammanstörtning af öfverdrifna oproduktiva jerabansföretag. Det är företagsamheten inom jernbanskonstruktionen som strandat. Englands största kund för jernbansmaterialier har inställt sina betalningar och kan antagligen för näeta år ej utskicka några uppdrag värda att tala om och ännu mindre att jemföra med detta och sista årets export. Detta är ingenting att glädja sig öfver för England, synnerligast om man betänker hvilket elände stagnationen i Amemerika förorsakar och att detta afbrott, om än i ringare grad, återfaller på England, men hvad stenkol angår måste detta förhållande ha samma verkan på priserna, som en export deraf från Amerika hit, För tillverkningen af hvarje ton jern åtgå fyra tons stenkol och England har derför i verkligheten exporterat fyra tons af stenkol i hvarje ton af den stora qvantitet af jern det sedan ett par år exporterat till Amerika. Denna export af stenkol kommer alltså att upphöra och andra besparingar deraf praktiserav på flerfaldigt sätt i mindre skala. Man har skjutit skulden på de höga lönerna, på grufarbetarnes lättja, på egares eller affärsmäns obilliga pretentioner, som om dessa skulle ha förorsckat de höga priserna, men grunden dertill är förnämligast att söka i det sedan två år omättliga begäret för jern. Amerika kunde ej erhålla nog. Ingen qvantitet var för stor. Detta begär har nu upphört och för andra länder har det åtminstone för tillfället så aftagit, att den förminskade jernproduktionen ej länge kan undgå att inverka på stenkolspriserna. Åtskilliga tecken kunna redan iakttagas, som bebåda ett stundande allmännare fall i värdet af denna artikel. En stor delaf den enorma qvantitet, som konsumerats af jernbruken, blir nu tillgänglig för handeln, nya grufvor börja redan att bearbetas och detär ganska tvifvelaktigt om Amerika någonsin blir en lika god kund igen, som under de sista kren. Sä snart tiderna bättra sig på andra sidan oceanen, är det troligare, att de reducerade arbetslönerna der i förening med penningens stigande värde komma att underlätta den ichemska industrien till men för Englands sxport dit. I sammanhanghärmed förtjenar kanske nämnas, att Englands ångbätsflotta sedan tra eller fyra är enormt ökats, men att af denna tillväxt ett ovanligt stort antal i år gått förloradt och att i de flesta fall de förlista ångarne ej ersättas med nya En plan är under öfverläggning om inrkttande af en skandinavisk klubbi London sfter vanligt engelskt mönster och idr, så ångt den blifvit känd, har upptagits väl och bör ej vara svår att utföra, om den omattas med samma patriotiska anda, som några skandinaviska årsfester blifvit arranserade. Den aflidne mr Thomas Baring säges hafva testamenterat 20,000 till sina kontorister. Testamentet är likväl ännu ej kändt. Det lär märkas här, att det blifvit ondt om pengar i Sverige. Krediter, som varit begagnade under flera är eller endast unlantagsvis användts, tagas åter i anspråk), och lättnader sökas af personer, som man 7 ansett kunna kommendera hvilken summa)fö umdER m en MH mm VN ed mt HM 4 OO 2 QQ ml DR ÖB NAR ATA DA TIO 1 vd Fr RN OD FD ÅT ED som helst i hemlandet. Hos redaktionen af tidningen Aftonbladet anhällogs Adminklisan am iInfäranda af na ta

5 december 1873, sida 3

Thumbnail