Aftonbladet – 3 december 1873, sida 3

,I8e ett qvinnoansigte eller höra en qvinnt 3 röst. ,) Dock måste en hvar inse den stora nytta -len yngling harat bildade qvinnors umgängs -Skulle ej gossar nära nog växa, upp so! I vildar, om de saknade hemmets inflytand under den korta tiden, innan de komma , skolan och senare under ferierna? Man ha I jockså gjort den iakttagelsen att gossar, sor ; licke hafva systrar, äro mindre hyfsade oc! förfinade än deras i detta bänseende lyckli Igare lottade kamrater. Dylika reflektioner framkalla ovilkorlige den frågan, om icke ett inflytande, som va Irit så verksamt i smått, skulle visa sij i ännu högre grad välgörande om det anli Itades i större skala. Är qvinnans sällskaj likt dessa indiska kryddor gom måste be lgagnas med sparsamhet, för att vara nyttiga eller är det att likna vid den rena, frisk: luften, hvaraf man ständigt behöfver en rik lig tillgång under hela året? Skulle ettin flytande, som är så helsosamt i hemmet, bl skadligt i skolan? Harför skulle ett medel som anses ej allenast godt, utan äfven nöd vändigt i Juli och Augusti, anses värdelöst ja skadligt i Oktober och November? Os gossar och flickor, unge män och unga qvin nor kunna utan skada dansa sjunga, leka och roa sig tillsammans, skulle då någon större fara uppkomma deraf, att de finge studera tillsammans? Skulle icke den för ädlande inverkan, könen utöfva på hvar. andra, fortfara, så att gossarne, erhållande ett finare begrepp om uppförande, blefve mindre sjelfviska, retsamma och öfvermodiga. under det att flickorna blefve mindre be gifna på fåfänga, känslopjunk och sqvaller? Skulle icke den erfarenheten att det ena könet i afseende på uppförande har högre foråringar på det andra, än på sig sjelf, kunna med god påföljd tillämpas på studierna, så att gossarne skulle blygas att visa sig Okuanige och late inför flickorna och tvärt om Men ett bruk, som under sekler varit rå. dande, är ej lätt rubbadt, hvarför mången, som känner (ill den råhet och grofhet, som ofta råder bland gossar, ganska naturligt skulle tveka att sätta sina flickor ibland dem. Icke heller annat än under den skickligaste ledning kunde försöket, utan oro, göras med den nuvarande generationen af våra publika skolors lärjungar. Ty dessa äro redan i ganska hög grad bortskämda af ett föräldradt och oriktigt uppfostringssystem. Frånskiljandet har menligt inverkat på de. rag läraktighet och på deras naturs ädlare anlag. För att rätt bedöma den gemensamma nppfostrans verkan måste den börja alltifrån första skoltiden och oafbrutet fortsättas, så att intetdera af könen finner något besynnerligt i det andras närvaro. Hafva deras studier, sålunda från barndomen varit gemensamma, kunna de äfven utan fara vara det under en senare studietid vid universitetet. Genom en sådan reform skulle de hittills använda medlen att befodra ett godt sätt och uppförande hos unga flickor undergå en stor förändring. Under närvarande förhöllanden lita mödrarna på döttrarnas okunnighet och på en duenna såsom skydd för dem, men okunnigheten kan upphöra och vaksamheten slumra. En större trygghet erbjuder förståndets och den sedliga kraftens utveckling. Det är genom dessa, som den stora frihet gvinnorna Btnjuta i nyare länder, visar sig vara, icke blott oskadlig, utan för samhällslifvet afgjordt välgörande. Dessa iakttagelsers vigt borde gifva tillräcklig anledning till anställandet af försök, för att utröna verkan af en gemensam skolundervisning för flickor och gossar. Men försöket är redan gjordt. Under många år har idn varit pröfvad med stor framgång. I Skotland hafva från Knox dagar, intill nuvarande tid, gossar och flickor till sitt 15:de är i folkskolorna åtnjutit gemensam undervisning. Äfven i England har man med . fördel användt detta system intill samma ålder. Ett förträffligt exempel erojudes oss genom den utmärkta Home and Colonial School i Gray:s Inn Road, nära Kings Cross, der 1000 lärjungar af båda cönen undervisas enligt de nyaste och bästa netoder. Ett ej mindre slående exempel vafva vi i Birkbeck Literary Institution. Den undervisning, som hvarje afton meddeas der, är gemensam för både män och vinnor Antalet af institutionens med emmar uppgår till 2000, hvaraf en del biistar lektionerna, och de öfriga begagna iblioteket; det skulle vara svärt att uppeta en kår af studerande med bättre uppörande, flitigare och ifrigare i sjelfföräding. Telegrafverket har nyligen visat sin tro å denna princip att under arbetet sammanöra män och qvinnor. Arbetets gång hade idit af den inbillade nödvändigheten attätkilja män och qvinnor på olika afdelninsar. Direktionen beslöt, efter allvarliga fverläggningar, att låta dem arbeta tillsamnans, bäde på dagen och natten, och resulatet har visat åtgärdens klokhet. Äfven rid konstskolor har det icke ansetts tjenligt tt skilja könen åt. Men det stora experimentalfältet för genensamma skolor är Amerika. I de östra taterna äro de mycket allmänna, i de vetra hafva skilda skolor nästan alldeles uppört. Icke heller är der någon ålder förekrifven, efter hvilken undervisningen icke ängre får vara gemensam. Oberlin Col ege i staten Ohio räknar tusen lärjungar, f hvilka hälften är fruntimmer från 17 ill 27 år, och denna skola har efter sammal runder fortgått under mer än tretiofem r. Lärarne gifva enhälligt detintyget, att onen bland de studerande, ej blott deras ippförande, utan äfven deras flit, är vida beömvärdare, än man öfverhufvud i detta af-1 eende fianer i skolor efter det gamla sytemet. Nästan inga fall af ett ohyfsadt ler ogrannlaga uppförande förekomma bland tudenterna, så att straff der, liksom i allnänhet i vesterns skolor, befunnits vara behöfliga, och ett lifligt intresse för stuier har ådagalagts utan anlitande af detj et tvifvelaktiga systemet af täflan om beningar eller rang i skolan. Der fianesj iträdesexamen, men ingen placering efter unskapsprof. Man har funnit detintresse, om väckes af studie ämnena, sjelfva pligt-.