Aftonbladet – 27 november 1873, sida 3

Gå vi till Belgien, så finna vi här de nämnda franska inflytandet ganska stark gällande i möbelhandtverket, t. ex. Snyer Rang komp. skänk i renaissance oc dess vackert profilerade skåp med förgylld: ornament, Egendomliga, men smaklösa fö reföllo mig spanskrörarbetena af van Oi van Durne fils aing, som bland andra in nehöllo en portal af flätadt rör! Van Gin derdenren bragte gerombrutna träarbeten spegelramar o. d. i fransk smak. Ett intressant fenomen af sträfvande ef: ter att upptaga det bästa, gom växt ut ur nationens egen forntid, är dock här att an teckna. Hvem har väl rest i Belgien, utan att bennåra de herrliga kyrkliga träarbeten, som finnas t. ex. i Gertrudenkirehe uti Löwen, hvars korstolar i 1400-talets götiska flamboyantstil väl höra till det mest utmärkta -i sin art. Nåväl! denna konstindustri har -jåter vaknat till lif i Belgien. Den samme Goyers, hvars namn är väl bekant som restanrator af dessa korstolar, har deraf stor förtjenst. Med rätt har derför också firman Goyers freres, Louvain, fätt plats i rotundan för en herrlig götisk predikstol med Tförträffliga figurer. 1 När man minnes, huru denna nationella konstindustri under barocktidens inflytande gjorde sig bred med predikatolar, föreställande syndafallet eller Petri fall eller dylikt, Jalltid utastofferade med en mängd djur och en skog af naturalistiska träd, måste man med glädje helsa detta ätervändando till en äldre ttidg ädlare stil, åtminstone så länge det håller sig på sitt rätta gebiet. Lika berättigad anse vi naturligtvis denna götiska stil vara för de likaledes i rotundan exponerade monstranser och kalkar från A. Bourdon de Bruyne i Gent. Deremot sätta vi lika litet värde på Le Lorrainos (Briissel) lampor i ett praktfullt men föga formskönt maner (Rotundan) som på hans porslinsmålvingar af tvifvelaktigt värde. Vida berömda voro i äldre tider! tapetfabrikerna i Belgien: af staden Arras fick hela raden af dylika arbeten namnet Arazzi, när italienarne. som dock sjelfva voro i besittning af en högt uppdrifven konstindustri, skickade Rafaels kartonger till Arras för att der få dem väfda. Nu uppträda Braquenier freres (Malines) med gobeliner af stark men illa vald färgsammanställning, isynnerhet ljusrödt mot gult, framställande kolossala hvar för sig stående figurer ur grekiska mytologien: Omfale, Perseus, Andromeda, Cire, Ulysses i barock stil. Bättre stod Charles Albert med sina imitationer efter gamla pgobeliner (efter Teniers), der allt, äfven det urblekta hos originalet var troget Ktergifvet. Likafallt som allt annat följa Brisselmattorna franska moder, ehuru med deesa stundom äfven orientaliska motiv influtit. Belgiens förnämsta industrialster är Brabantspetsarne. Ehuru man ej ens bär kan säga, att mönsterna äro egendomliga, och ehuru man mäste medge, att det endast är genom tekniska olikheter man kan skilja Brabant-spetsarne från t. ex. Alercoss eller Valenciennes produkter, sö äro dock många af dessa arbeten sådana mästerverk och sammanhänga så noga med gamla traditioner, att mad måste beteckna dem gom en belgisk nationalindustri af hög betydelse. Brabantspetsarne ha i sina mönster troget följt alla smakens utvecklingsstadier: när barocktidens arkitektur och rococotidens konst älskade de bizarra snörklarne och satte sig öfver allt som hette, enkel skönhet i linierna, då skapade Brabant spetsar af den vildaste oregelbundenhet; med zohftiden biefvo desse spetsar nyktra och västan tarfliga, med Napoleon I upptogo de till föra båtnad för sig sjelfva imperatorstile.:s pompösa prägel, som alldeles icke ville (å ihop med detta fina och delikata arbete. Först senare tider och maskinernas tillhjelp har åter bragt spetsarne i vädret. Dock vet jag ej om man kan utan vidare prisa maskinernas inflytande. Den raskhet, med hvilken de arbetade, gjorde det möjligt att utbreda de fina mönsterna öfver ofantliga ytor, och det, som i följd af sin naturj: borde vara fint och verka på nära håll kunde nu i stora förhäagen o. 8. v. utbreda hela blomstergärdar med kolossala förgrundspartier, med midtelgrund och aflägsen bakgrund; och när nu dessa arbeten t. o. m. voro bestämda att hänga i veck, förlorades derigenom hela mönstrets mening. Allt mera sträfvar man nu emot en verklig med det fina stoffet öfverensstämmande stil, ehuru det går ganska långsamt. Bäst äro i alla afneenden Compagnie des Indes, Verde, åe IIsle komp. Vi måste här specielt nämna ett par af denna firma exponerade saker: en fullständig drägt af de finaste svarta spetsar: Toilette nongroise af en rentaf furstlig prakt; utom sjelfva drägten förekom, som hörande till densamma: skärp, förkläde, volant, Berthe, näsduk, solfjäder — allt i svarta för hand knypplade varor. En liknande hvit drägt var om möjligt ännu praktfallare; den figurerade under pamnet: Toilette hongroise, application de Bruxelles melang6e de point. Vidare måste nämnas en robe af venetianska spetsar, helt igenom förfärdigad med nålen. Att vada igenom all denna oändliga prakt, som den belgiska spetsindustrien utvecklade, skulle vara litet tillfredsställande: om det hela gäller detsamma omdöme: beundransvärdt arbete, franska mönster, sträfvan efter att finna verkligen stilfulla mönster, stundom lyckadt, stundom misslyckadt. Att uppträda med dåligt knypplade porträtt som Buchholz komp. anse vi för det dåligaste bland det dåliga. Vi skola slutligen nämna namnen på de bäst representerade firmornra i stället för att genomgå deras utställningar. Först och främst den redan beskrifna: Compagnie des Indes, Verd6, de IIsle komp. (Brissel). Vidare: V. Joly F. Bambust (Brässel), de Groote Vierendeel (Grammont), Venve Wascher (Briiesel), Stockouart (Grammont), de Hayon, Brunfant komp. (Brissel), F. Baert (Briissel) samt Gleesener Duhayon (Gent) samt den redan nämnda i flere afseenden betydliga firman Buchholz komp. (Briissel). d. Danmark. Danmarks konstindustri har att glädja sig åt ett så stort och allmänt erkännande i Europa, att det nog för oss lönar mödan att tillse, hur densamma är beskaffad och genom hvilka medel denna lilla nation kom mit i tillfälle att intaga en så vördnadsbjudande ställning, Till och med tyskarne, som ingen skall skylla för att betrakta danskarne med allt för vänliga ögon, kunna ej andandraga deras konstindustri den högaktning, de vägra allt, som de ej känna hos KÖ 3 AT -— a NM. mr bk, brå: sea ft a rt Hg ÅRE LD 0 I cc a KN CD-R JR fä är fn OA Jr JR Jr AR . mom de