Aftonbladet – 24 november 1873, sida 2

mnarxt, som Otverskrider tiden för dcess manlat — så vida hon icke konstituerar. Men hon vill införa en provisorisk makt, som öfverlefver henne och hon öfverskrider med letsamma sin rätt. Då I utnämnden marskalk Mac Mabhon till er delegerade för den exekutiva makten voren I uti eder rätt. I sfverskreden denej, utan I utöfvaden den. Men I uttömden den vå samma gång, (Nej! Nej! från högern.) I hafven ingen annan rätt, jag upprepar det. Och om I tillskrifven der en annan, skallicke landet erkänna den. Bifall från venstern; lifliga protester från högern.) Påstån I eder då vara på sång konstituerande och konstitntionella? Häftiga afbrott.) Det är icke genom af-) brott, som I gifven eder en rätt, hvilken I icke egen. Afbrotten fortfara och Grevy utropar: Men ansen I då icke lagligheten för någonting ? (Bifall från venstera.) Jag bestrider absolut och radikalt den makt, I äillskrifven eder... Men hvad är det då för en tanke, som ingifvit förslaget? Man måste söka få reda på den, ty man inser icke vid första anblicken hvarför man velat modifiera den närvarande situationen. I viljen ju ha en stark makt? Nå väl! hvilken starkare makt kan det gifvas än den, som under två olika personer, sedan tre är be: segrat kommunen, befriat territoriet, lagt band på partierna e. s.v.? Och denna makt, som varit tillräcklig under tre är, kan icke vara tillfyllest för den tid, som återstår er att lefva, Frankrike vill republiken, I veten det allå, och I viljen icke gifva det den. I viljen upprätta monarkien trots landet, och I kunnen det ej. Men hvad I gören, kan emellertid icke vara länge, I måsten återvända till edra valmän, I kunnen ej qvarstanna här i oändlighet för attafvakta tillfällen. (Handklappningar från venstern.) Enligt Grevys äsigt är det församlingens pligt att draga sig tillbaka för en annan församling, men att icke tillgripa ett plebiscit, säsom man föreslagit. Plebisciterna äro blott skenet af vördnad för den natiopella rätten. Grevy slutar med den förklaringen att h n genom sitt ord protesterar och skall protestera mot den institation Changarniers förslag vill skapa, emedan han anser den för en nationel fara, för en källa till revolutioner. (Högljudt bifall från ven: ster; då Grevy nedkommer från tribunen mottager han de hjertligaste lyckönskningar öfver sitt storartade och mäktiga tal.) Presidenten Buffet framställer nu komit6förslagets första artikel till votering och med 383 röster mot 317 besluter församlingen att Mac Mahons embetsmyndighet skall förlängas för en tid af sju år, räknad från dagen för den föreliggande dagens promulgerande. För de öfriga voteringarna, såsom redan kända genom telegrafen och såsom af jemförelsevis underordnadt intresse, anse vi oss ej här behöfva redogöra. En korrespondent till Independance Belge, som bivistat öfverliggningen och voteriogen, skrifver omedelbart efter sin hemkomst till Paris: Det är med ett mycket sorgligtintryck, som jag återkommer från Versailles. Jag vet ej hvarför, men det förefaller mig som om med detta votum, som om mad deana sällsamma regering, hvilken majoriteten nu gifvit oss, börjar en ny sorglig period i vår historia. Måtte jag bedraga mig ! De deputerade återkommo till Paris först klockan 3,10 på morgon. Saint-Lazarebangården var besatt med talrikt polismanskap. Bangården hade blifvit utrymd redan .kloc kan 12,50 på hatten och efter denna tid insläpptes ingen. Äfven Rue dAmsterdam var afspärrad genom polismanskap och ätskil liga personer blefvo häktade der. Äfven andra försigtighetsmått voro vidtagna, Starka kavalleripatruller genomströfvade oupphörligt boulevarderna och de öfriga gatorna och alla vaktposter, i synnerhet i de mer aflägsna stadsdelarne, voro fördubblade. Paris förhöll sig lugnt, ehuru underrättelsen att Frankrike erhållit en ny diktatur öfverallt kom blodet att sjuda Grupper bildade sig för att samspråka om händelsen. Större var jäsningen i Versailles. Repablikanerne voro uppbragta öfver en del af venstra cenrernsg affall, så mycket mer som de efter Grevys tal voro ganska vissa ora segek I departementen Aude, Finisterre och Seine et Oise ha val blifvit utskrifna till den 14 i nästa månad för kterbesättande af de genom hrr Brousses, Gnuirauds, Trevenenuces och Jouvencels afgång för dessa departement lediga platserna i nationalförsamlingen. Dessutom skola den 7 i nästa månad tvenne generalrädsval ega rum, det ene i Oise, det andra i Saöne et Loire. Dekreten om dessa val voro den 19 dennes synliga i Journal Officiel. Det republikanska partiet räknar på att vinna segern om icke vid alla, så åtminstone vid de flesta af dessa val. En del församlingar i de till Tyskland afträdda distrikten i Lothringen stå fortfarande under biskopen i Nancy. Detta förhållande har gifvit anledning till en konflikt mellan de tyska ech franska intressena, I Norddeutsche Allgemeine Zeitung för den 17 dennes meddelas, att ett herdabret från biskopen i Nancy upplästes den 3 Augusti från predikstolarne inom stiften Nancy och Toul och äfven i de kyrkor, som Jlågo på tyskt område. I detta herdebref uppfordrade bi skopen alla troende utan skilnad på nationalitet att bedja för Metz och Strassburgs snara återafträdande till Frankrike. De tyska myndigheterna ha vu instämt till redogörelse de prester, hvilka uppläst heråebrefvet på tyskt område, och den kejeerliga re; geringen har gjort regeringen i Versailles föreställningar med anledning af biskopens uppträdande, hvilket hon; betraktar såsom en offentlig uppfordran till olydnad mot lagarne och till traktatsbrott. Norddeutsche Allgemeine Zeitung tillägger: Det skall blitva intressant att se, huruvida franska regeringen gifver biskopen i Nancy en lämplig tillrättavisning; i alla händelser har marskalk Mac Mahons regering ett lämpligt tillfälle att visa, atthona ogillar och icke vill tillåta sådana attentat, hvilka gå utpå att atöra det godå förhållandet till främmande makter. Emellertid har regeringen i Berlin fått del afen skrifvelse från franska kuliusministern Batbie till blskepen i anledning af i fråga varande sak. I denna skrifvelse yttras: Wi vet, att jag vid tidpunkten för offentliggörandet at det dokument, som försnladde denna ohehacelisa händelaga anako