Aftonbladet – 19 november 1873, sida 3

IL. Det är höst, kanske redan vinter. Hvad skola vi företaga oss hela eftermiddagen? Middagen på Rydbergs är redan förtärd. Klockan är tre, kanske bort åt fyra. Kaffet är utdrucket, efterföljdt af ett par likörer, Den första cigarren har redan gått upp i rök. En half butelj punsch är också expedierad. Vädret är just icke ohygligt, så der omkring fryspunkten med molnfri himmel, men det är knappt någon enda menniska i östra alln, och Drottninggatan är äfven temligen folktom. Man kan alltså icke drifva omkring i det fria, då det ej finnes några menriskor att se på. Vi gå di rekte till Blanchs kaf, der det är eftermiddagskonsert och der vi kunna sitta i ro ända till midnatt, så vidt vi icke fram på qvällen flytta oss till Berns salong, der det också är eftermiddagskonsert. Säliskapslifvet bar kanske icke ännu kommit sig riktigt före, och, uppriktigt sagdt, kan det väl icke vara så roligt att stänga in sig i ett förmak och prata med fruntimmer, då man icke får röka, sitta med hatten på eller för öfrigt njuta sin beqvämlighet. Det är mivsann ingen som vill vara sällskapsmenniska nu för tiden, En och annan liten kotiljong kunna vi visserligen kosta på oss under vinterns lopp, men det skall då vara af särskilda orsaker; i syn: nerliet sedan det icke är eå säkert på isen, det vill säga så säkert, om man numera kan fria på isen. Papporna börja frukta att släppa döttrarna på det hala. Vi begagna derför kotiljongen som ett surregat för skridskoäkningen, men visst icke för att vi finna det ena roligare än det andra. Priffe och Schieben kan man tröttna på, ehuru man visserligen mycket väl kan draga sin lilla spader före middagsmälet, ett slags Vortisch före bränvinsbordet, i fall man är medlem af Sällskapet. Några egentliga sällskapsspel, såsom Kille, landsknekt 0. 8. V., kunna lifva sinnet någon enda gång, men först sedan man lemnat cafeet, det vill säga efter midnatt. Alltsö sitter mån på sitt caf6 redan innan klockan fyra. Kaffe-konserten är i fall fart, Hallbuteljen reqvireras, Det går friskt undan. Hvilken skillnad mot sådana förfriskningsställen i andra länder! Vi hafva naturligtvis rest nigot och sett oss omkring i verlden, ty vi äro ganska civiliserade. Hvad gör nan på ett caf i Tyskland? Man dricker öl. Fy! Öl ur stora muggar, och den ena muggen efter den andra, Hurq se dessa öllokaler ut? Nakna väggar ntan speglar, simpla bord, hårda trästolar, upp: passare i gröna, röda eller svarta ylleförkläden. Det är outhärdligt för den som är jvan att i en rikt dekorerad salong, der de många gaskronorna mångdubblas i de glänsande väggspeglarne, sträcka sig beqvämti mjuka sammetsfåtöljer och låta sig betjenas af eleganta vaktmästare i frack och hvit halsduk eller af unga män med nobel håll: ning i smakfull pageuniform, so 5 Och i Frankriket Der äro lokalarne via gerligen ganska oklanderliga, fastän vi här i Stockholm isgalunda stå efter, snarare framför dem, och uppassningen tager sig ej illa ut i de korta jackorna och de långa hvita förkläden, hvita strumpor cch skor samt den alltid hviftande servietten — men hvad förstår man egentligen på de franska