gem, hvilken dock icke blef skyndsam nog att förhindra de båda republikanernes val. Emellertid sökte man anticipera på framtiden och på valorterna i de båda departementen voro öfverallt anslagna plakat, fullkomligt liknande de officiella, och i hvilka tillkännagafs att generalerne på grund af sina militära befattningar icke vore valbara. Alla dessa vackra planer ha dock, såsom man nu vet, misslyckats, och monarkisterne stå der med skammen af sitt nesliga försök. Men huru djupt måste man icke beklaga att ett stort och ädelt folk skall styras af ett så i grund förderfvadt parti och hur sorgligt är det ej, att det i spetsen för sig skall se en regering, besthående af koryferna i detta parti, hvars demoralisation endast kan jemföras med dess fräckhet och hänsynslöshet. Vid det för pröfningen af förslaget om förlängning af Mac Mahons fullmakt till sattafemtonmannautskottets sammanträde den 13 dennes uppstod en lång debatt angående frågan, huruvida den officiella rapporten om mötet mellan utskottets medlemmar och mar skalk Mac Mabhon skulls intagas i protokol!et öfver utskottets förhandlingar. Beslutet bl:f att så icke skulle ske. Hrr Jules Simon, Grevy, Jules Ferry och Pressens6 fingo derefter tillträde till utskottsmötet för att försvara vensterns motförslag. Jules Simon var den ende talaren. Han yttrade, att den af högern föreslagna lagen skulle hälla Frankrike i ett provisoriskt tillstånd under tio är, ehuru landet begärde införandet af en definitiv styrelse. De, som anklagade Thiers för att vilja skapa en personlig regering, understödde nu general Changarniers förslag, som skulle införa den mest personliga styrelse, som någonsin funnits. Det enda skäl, som af förslagets upphofsman anförts för detsamma var landets behof af en räddare. Detta var samma teori, som blifvit framställd af det andra kejsardömet, och likväl var den allmänna säkerheten på intet sätt hotad; statens och armåns funktio närer lydde sina förmäns befallningar; förhållandet till främmande makter var tillfredsställande, ingenting rättfärdigade det steg man ville taga. Förslagets verkliga syfte. mål var att konstituera ett provisorium, som skulle underlätta förnyandet af de försök att återställa monarkien, hvilka nyligen miss lyckats. Jules Simon slutade med att förklara, att förslaget var en beräkning, ovärdig republikens president och stridande mot landets behof och önskningar. Efter detta tal föreslog Lon Say, att utskottet skulle höra hertig d: Broglie, emedan marskalk Mac Mahon föregående dag yttrat, att hans budskap skulle komma att förklaras af ministrarne. Hrr Casimir Pörier, Wolowski och Remusat bekämpade detta förslag och förklarade, att ministerfrågan och regeringsfrågan icke skulle komma att bero af hvar andra. Utskottet beslöt att undvika att yttra sig om denna punkt. Enligt i går och i dag ankomna telegram måste frågan om maktförlängningen snart afgöras och regeringen har nu unvp bränt alla sina skepp bakom sig. Ett nytt budskap har blifvit utfärdadt, uti hvilket presidenten förklarar sig gå in på en maktförlängning af blott sju år, men med vilkor att frågan om maktförlängningen afgöres förrän de konstitutionella lagförslagen företagas till behandling. Vid den rådplägning, som femtonmannakomitn hade med ministåren angående budskapet, förklarade den senare, att icke blott kabinettet utan regeringen fattat sitt beslut med -afseende på maktförlängningen, och att således både Mac Mahon och ministeren komma att afgå, om den blifvande voteringen i nationalförsamlingen skulle utfalla i strid med de i budskapet uttryckta åsigterna. Enligt etti dag på middagen ingånget telegram går majoriteten i utskottet in på maktförlängningen för sju år, men vidhåller att denna fråga underordnas behandlingen af de kön: stitutionella lagförslagen, Brytringen mellan regeringen och utskottets majoritet är sålunda fullständig. Krigsministern hade den 14 dennes en konferens med budgetutskottet angående de militära utgifterna. Ministern konstaterade, att genomförandet af den nya armöorganisationen hittills endast hade haft till följd en obetydlig tillökning af utgifterna och att den i 1874 års budget baviljade krediten skulle blifva tillräcklig. Systemet af frivillige på ett år kräfde en utgift af 12,000,000 francs. De nybildade regementena skulle icke medföra någon vidare kostnad, och den ursprungliga krediten skulle vara tillräcklig. Bildandet af staberna för 19 arm6kårer skulle endast kosta 1,000,000 francs. : Ministern tillade, att det var nödvändigt att bilda starka kadrer för att i händelse: af behof kunna bringa tillsammans hela ef-l, fektivstyrkan, men att kårernas effektiv-. styrka borde minskas äfvensom antalet hä-l: star. Reducerandet af hvarje kompanis styrka till mindre än 50 man skulle ickelj medföra någon olägenhet i fråga om deals andra delen af kontingenten, hvilken seder-: mera skall inträda i aktiv tjenstgöring.: Ministern konstaterade vidare, att han icke! hade medel till genomförande af rekryteringslagen och att detta skulle medföra en utgift af 17,000 000 francs, hvartill behöf-e des en tillökning af den ursprungligen be-lt viljade krediten. Men det var icke nödvän ligt att bringa denna 3ak till afgörandelj före nästinstundande Mars. Då en medlems vf utskottet anmärkte, att utgifterna förlj len militära lagskipningen voro för högtlå upptagna, svarade ministern, att 3000 an-!y sifvelser mot personer, som anklagades för1 stt ha tagit del i kommunupproret, änna Wterstodo att undersöka. j k De senaste tilldragelserna på Cuba sy-lt as komma att medföra allvarsamma följder ; ör Spanien. Enligt i natt ankomna tele5. 10 PR dal gl NIST SR BR RER et sa EE RNA SA a SD AES Ra AN Fr Tee