STOCKHOLM den 19 Nov. Det med dagens post hitkomna måndags numret af Fedrelandet innehåller ett ut talande med afseende på valresultatet. Et ter att ha visat, att i detta resultat icke lig ger någon anledning till misströstan och at förenade venstern, att döma efter ledarne; något förlägna och motsägande uttalanden icke har någon fälttågsplan, yttrar blade till slut följande: Återkommer partiet också såsom majo ritet ännu, så återkommer det dock verkli gen icke med större moralisk vigt och makt än då det gick bort, utan tvärtom betydlig! försvagadt. I nästan alla valkretsar har det! mött ett motstånd, som det aldrig har fun nit förr och icke heller hade väntat. På några ställen ha motståndarne icke lyckats uppställa kandidater, som kunde samla et större antal valmän omkring sig; ty de man på förhand var utan organisation, har den korta tiden naturligtvis gjort det svårt att vidtaga omsorgsfulla förberedelser. På andra ställen har deremot motståndet varit så allvarsamt, att utgången icke har åstad kommits utan stora ansträngningar, och på några ställen har man förlorat slaget. Men härtill kommer, att partiledarne på sina kringresor och valmöten nästan öfverallt ha fannit motståndare före sig, hvilka icke blott voro i stånd att motsäga deras påstå enden och föreka deras falska uppgifter, utan som ha kunnat gendrifva och afkläda dem med så stor kraft och framgång, att de ha stått förlägna och handfallna och måst draga sig ur spelet, så godt det lät sig göra. Sådana möten som i Mariebo och Nakskov, i Frederieia, Kolding, Randers, Aalborg och Odense ha icke blott icke inbringat dem det allra ringaste — ty i Kolding var utgången på förhand gifven, och på de andra ställena vunna de ingenting — utan måste ha öppnat ögonen på mänga bland de talrika åhörarne och förvissat dessa om, att hvarken öfvertygelsens kraft eller sanningens makt står på den förenade vensterns sida. Och valens utgång har då också obestridligen bevisat, att det är en inbillning, en likt, en lögn, att folket står bakom partiet; ty ungefär lika många ha röstat mot less kandidater som för dem. Det kan här lanefter på sin höjd säga, att det har halfva folket med sig; men detta tager sig icke bra ut i debatten, det berättigar icke till stora anspråk, och det är slutligen en mycket osäker grund att stå på. Ty förutsatt, att den verksamhet, som nu omsider har begynt i sjelfva valkretsarne, oförtrutet fortsättes, och att den hederliga och dugliga delen af landsortspressen, som ärligt har deltagit i striden för den goda saken, icke blir trött eller loj, så skall ett följande val nog visa, att icke en gång hälften är med partiet. Det har kulminerat; dess anspråksfullhet och högmod hade nått en sådan höjd, att man verkligen måste förtvifla om möjligheten att bevara vär frihet oförminskad, i fall dess makt kunde ha stigit ännu högre; men nu går det utför backen och skall fortfara att gå utför, om vi, dess motståndare, blott fortfarande göra vår pligt mot folk och fädernesland. Den förenade vensternkan säga med Pyrrhus efter slaset vid Heraclea: Vinner jag en sådan seger till, är det förbi med mig.