Aftonbladet – 18 november 1873, sida 2

icke af sig sjelf, har ju regeringen i sin makt att ästadkomma det, t. ex. genom att för folktinget framlägga ett lagförslag om en ny indelning af valkretsarne för att ef. terkomma grundlagens föreskrifter om förhållandet mellan valmansartalet och kretsarnes antal. Då den förenade venstern genom en sådan ny indelning skulle förlora lika många röster, som det blefve nya kretsar, är det klart, att det nuvarande folktinget, trots sin föregifna respekt för grundlagen, skulle förkasta ett sådant förslag, och regeringen hade då genom att upplösa tinget den fördelen att ännu en gång på ett tydligt och oomtvisteligt sätt stå på grundlagens botten. Hufvudmotivet måste likväl naturligtvis vara en önskan att på alla sätt komma till ett afgörande, att få fram ett verkligt resultat, ty ett sådant är icke ävägabragt genom den nu afslutade valstriden. Vi ha i det föregående betraktat vinsten af valen eller snarare af den förutgångna valstriden med särskildt afseende på den allmänna politiska situationen, och våra läsare torde ha funnit, att de betraktelser, som trängt sig på oss, icke äro af någon särde les glädjande natur. Regultatet kan likväl äfven ses ur andra synpunkter, som väl äro af mycket olika beskaffenhet, men hvilka alla ega sitt stora intressee; men ett närmare skärskådande af dessa skola vi uppskjuta till en följande artikel.