Aftonbladet – 15 november 1873, sida 3

som deltog i samtalet än Melmar, moster Sally och Joanna. I bela huset herrskade mycket spring och rörelse, En mörk italienare, hvilken mr Oswald hade med sig som betjent, var sysselsatt att efter termometern reglera värmegraden i hans rum, till stor bäpnad för husets qvinliga tjenare, hvilka hade tändt en väldig stockeld på spiseln. Patricia gjorde sig ärende för att få komma in och titta på sin brozs låsta reskoffertar, om der fanns något som kundg glädja en nyfiken själ; mrs Huntley steg upp och klädde sig med hast, för att se sin sor, och äfven moster Sally trippade npp och ned för att vara till tjenst och gå små ärenden — det blef en icke ringa uppständelse i huset, då Melmars enåe son hemkom! Med undantag af mitt mörka hår, var Oswald Huntley lik sin syster Patricia. Han var lång och smärt, bade fina drag och hela hans utseende vitnade om svag helsa Då alla till middagen samlades, var husets bereste son utan jemförelse den elegantaste af familjen. Hans lackerade stöflar, hans fina, hvita händer och broderade linne ingöfvo Joanna en känsla både aj potålighet och bepndran; helst skulle hon sett ätt Oswald satt sig öfver dylika vekliga bruk såsom icke öfverensstämmande med hennes begrepp om ett manligt sinne, men på samma gång väckte de hennes beandran — hon hade aldrig sett derag like! Hvad Patricia angår, rodnade hon af afund och harm då hon jemförde brodren och sig sjelt, En enda af de ringar som blixtrade på hans finger ekulle knonat förvärfva henne sä helt garnityr af guld; hans betjent, ha. Mplädsel, med ett ord;heia hans stib påsjff sång förtjusade och retade den olyckliga unga fiskan, Om pappa har råd att Sepensera