Det hade sedan många år varit en vana för kyrkoherden att då och då, utan sär skild bjudning komma till Norlaw för att dricka t6s. Då doktor Logan nyss till trädt pastoratet, ansåg han denna sed, att titta in till sina församlingsbor och dricka en kopp tå, vara den yppersta plan som upprunnit i vågon hjerna, för att en pastor skulle bli bekant med sin hjord och vinna dess tillgifvenhet. Hvad som hatt sin första grund i vis beräkniog, hade emellertid under årens lopp blifvit en kär vana, och vid dessa sina besök ville den gamle mannen alltid ha Kettys sällskap. Detta var anledningen till att Ketty Logan befann sig med sitt arbete i salen vid Norlaw en eftermiddag, just då solen gick ned, ehuru på en dag, som hvarken hon eller fru Martha egentligen skulle valt för detta besök. Ty just samma dag hade bref kommit från Huntley. Han var nu anländ till Australien; han hade börjat sitt sträfsamma lif derstädes och skrifvit ett långt bref fullt af detaljer och meddelanden, dem en mor älskar att känna, och just den dagen kommo Ketty Logan och hennes far till Norlaw. I sitt hjerta tyckte fru Martha lika bra, ja, kanske bättre om Ketty än om någon utom den magiska familjkretsen, men fru Martha var hetsig till lynnet och då hon blef missnöjd, litet oresonlig. Hon kunde ou icke medgifva Ketty eller någon annan främmande menniska rättighet att få del af sonens skrifvelse; det föreföll henre, då besöket midt under hennes sällhet öfver det erhållna brefvet, kom och afbröt läsningen deraf, liksom hade någon annan än hon uppträdt med anspråk på Huntleys kärlek och trängt sig emellan henne och senen. Hon visste att de bäda inga icke voro trolofvade med hvarandra;