Aftonbladet – 8 november 1873, sida 3

I iramstväldt. I vär Tfatllsa och dessutom, 1 låtskilliga sina företeelser, ganska besynnerliga pedagogiska literatur utmärker sig denna afhandling genom tvenne långt ifrån van liga egenskaper — den går rakt på sak, i Åstället att sväfva ut i allmänna talesätt, och luttömmer, med all korthet, sitt ämnes vä Tsentliga innehåll. Det behöfver derför näppeligen tilläggas, att äfven den, som ej viIdare intresserar sig för de klassiska studi erna och den för deras skull behöfliga undervisningsmateriel, här kan hemta särdeles Å värdefulla upplysningar och vinkar, som ha sin fulla tillämplighet å all annan undervisnings rätta anordning och ledning, der man vill taga åskådningen til! hjelp. Samling af lagar och förordningar, på finska språket utgifven till tjenst för de svenska undersåtar, som uteslutande tala och läsa finska. Helsingfors, Finska literatursällskapets tryckeri, 1873. (276 sidd. oktav.) En och annan, som läser denna bektitel, lärer sannolikt i förstone något studsa; ty så pass förbisedda ha vårt lands finsk-talands inbyggare i allmänhet varit, att kanske rätt mängen spörjer någonting nytt, när han fir se detta officiella svart på hvitt, att en särskild författningssamling behöft ut gifvas till tjenst för svenske undersåtar, som uteslutande tala och läsa finska. Våra finsk-talande landsmän utgöra emellertid mer än en femteåel af det nordligaste länets hela folkhummer. Staten har tillförene ej mycket frägat efter dem: först för tio år sedan ftog den sig den koetnad för tingstolkar, som befolkningen sjelf dittills fått bära, och först för ett par år sedan fattades ett beslut, som för framtiden öppnar utsigt till finska språkets användande i rättskipning och förvaltning bland den finska befolknin gen. Sjelf har också denna ansprikslösa minoritet tyst och tålmodigt fördragit sin ställning, och n:zra särdeles allvarsamma bemödanden från ortmyndigheternas sida att utverka förbättr rg deruti ha näppeligen egt rum, ty gåsom Adana kunna vi ej anse nägra spaka klag mål i en och annan femårsberättelre frän fonungens befallningshafvande i länet. Emellertid synas det så länge förbisedda mindretalets 1 ittmätiga intressen och billiga anspråk num ra ha fått en målsman i landstinget. Om rez eringen bor högt och riksdagen långt borta, såsom våra finnar väl ofta kunnat ha skäl att säga, så kan deremot länsrepresentationen ej gerna glömma dem ; hon påminnes naturligtvis ofta och ganska omedelbart om förhållandena, såsom när hon 1870 fick anledning att tillämpa sitt redan vid första sammanträdet (1863) fattade beslut om anskaffande af tolk till biträde åt de landstingsledamöter, som ej vore mäktiga svenska språket. Också har Norrbottens landsting dels 1867 hos K. M:t begärt proposition till nästföljande riksdag om inrättande i Haparanda at ett folkskolelärareseminarium, så beskaffadt att äfven den finsktalande befolkningens behof tillgodosåges, dels 1871 hos K. m:t anhållit om anslag af allmänna medel för vissa författningars öfversättning. Den senare af dessa petitioner har redan rönt den framgång, som den au genom offentlig försorg utkomna författningssamlingen utvisar, för hvilken väsentliga tjenst åt finnarne i vårt nordligaste län man lär hafvå hr civilministern att tacka, hvilken med behjertande af det angelägna behofvet ofördröjligen vidtog nödiga åtgär der för ändamålet. Öfversättningsarbetet lär vara verkstäldt i Finland, der också samlingens tryckning egt rum. Bazaine fäld eller frikänd? Efter franska arbetet: Metz. Af John Lilliehöök. (Örebro 1873, Abr. Bohlin.) I dessa dagar, då ett af de förnämsta ämnena för hela den bildade verldens intresse utgöres af det skådespel, som uppföres i slottet Trianon: marskalk Bazaine inför sina domare, är det oss ett verkligt nöje att kunna fästa den svenska allmänhetens uppmärksamhet på en af sakkunnig person ntförå bearbetning till vårt språk af just den skrift, som närmast lär föranledt det juridiska åtalet mot Bazaine. Det ar. bete, kapten Lilliehöök öfverflyttat till svenska under ofvanstående titel, är författadt af öfverste dAndelan, sjelf deltagare i de verlds historiska tilldragelser, hvilka han på ett ärligt och passionfritt sätt tecknar. Värt land eger, såsom. utgifvaren ock framhåller, företrädesvis genom svenska generalstabsofficerares nitiska verksamhet, redan en gaöska aktningsbjudande litteratur öfver det senaste fransk-tyska kriget; men i allmänhet ha tyska uppgifter legat till erund för de om detta krig på svenska utkomna arbeten, och detta af giltiga skäl, emedan de tyska källorna flutit ymnigare och mindre grumliga än de franska, En redogörelse för en af detta fälttågs mörkaste och för utgången mest afgörande händelser, nemligen franska Rhenarmens inneslutning vid Metz samt dess och fästningeas kapitulation. uppfattad ur fransk och, att döma efter numera tillgängliga officiella handlingar, riktig syppunkt, bör sålunda vara högligen välkommen för alla, som önska bilda sig ett eget omdöme om den högmålsprocess, hvilken i sö mängfaldiga versioner för närva rande är föremål för omtalande, Förf. redogör inledningsvis för krigsorsaken, franska armåns indelning, Bazaines missnöje deröfver att kejsaren till en bör jan sjelf öfvertog befälet m. fl. dit hörande omständigheter af vigt. Marskalkens obelåtenhet under första perioden af kriget, då han måste underordna sig Le Boeuf, blet nemligen af stort inflytande på hans åtgöranden i militäriskt hänseende. Bland öf. riga pikanta meddelanden i inledningen framhälla vi upplysningarne om preussarnes oerhördt långt utvecklade spionerisystem. På alla håll voro de franska kårerna omgifna af spioner; icke en plan utarbetades, icke en rörelse företogs utan att fienden derom genast erhöll kunskap. Exempelvis kan nämnas, att den 13 Augusti på aftonen, strax efter ordernas utfärdande om ätertå get till Metz, urskilde man tydligen tre raketer uppkastade från höjderna framför fästERSSON BE NADER va NS Eeveept