Aftonbladet – 6 november 1873, sida 3

ligt oväntade förslag, som nu blifvit honom gjordt, kom hans hjerta att klappa med en styrka, som han knappt sjelf hade ansett möjlig. Sorgfria dagar, nöjet attfå se verl. den; inkomster stora nog för att utan extra undervisning hjelpa honom igenom en hel termin efter hemkomsten — hvarför tvekade han att antaga detta? Han tvekade helt enkelt derför, att hans examen härigenom skulle Kpppds hakan för ett halft — kanske ett helt år och han således hindras från att tillträda sitt embete. Alltid sträng mot sig sjelf, fruktade han att för jordiska beräknin gar försumma att göra Guds verk, och det var först då, när Cosmo med glädjestrålande blickar kom tillbaka och med ungdomlig eld och innerlighet lade sina böner i vågskålen, zom naturen segrade hos Cameron och han började tillåta sig minnas att han ännu var ung och att de sex månadernas fritid ej derför behöfde vara en förspilld tid. Morgonen efter Cosmos ankomst, sedan Cameron legat vaken och tänkt på saken halfva natten, hade han gått till sin ifrågasatta elevs far och sagt honom det vilkor, på hvilket han antog platsen och vilkoret var, att Cosmo Livingstone ekulle tillåtas stt sluta sig till det lilla ressällskapet. Camerons patronus var högländare liksom han sjelf — egensinnig, ensidig och af ett herrskande lynne, Han vägrade icke sitt bifall; han befallde endast att Cosmo utan dröjsmål skulle presenteras för honom, på det han sjelf skulle få döma, om ynglingen var ett lämpligt ressällskap för hans son, och med löfte, att om så vore, Cameron skulle få platsen, skiläös de båda herrarne från hvarandra. Följande dag var en stor glädjedag i Edinburgh, full af fanor, processioner och alla slag af politiska demonstrationer; det var nemligen reformtfesten som firades, Med