Aftonbladet – 1 november 1873, sida 3

Article Image
om någon hade rådt den sistnämnde att uppgifva den fana, under hvilken man kämpade vid Arques och Ivry, så skulle han hafva svarat: Fortfaren att bära min hvita fana, den skall alltid föra eder på ärans och segrens bana. Man förebrår mig, att jag ej tillräckligt skattar våra soldaters tapperhet, och detta gör man i samma ögonblick, som jag står beredd att anförtro dem det dyrbaraste jag eger; man glömmer, att den hvita fanan är det bourbonska husets och den franska armens gemensamma arfvedel. Jag missaktar ingen lager, som mitt fosterland vunnit! Gud har i goda som i onda dagar varit vitne till min tacksamhet och till mina tårar, om jag äfven varit fjerran från Frankrike och landsflyktig. . Frankrikes söner hafva visat sig fosterlandet värdige, men vi hafva ännu stora ting att gemensamt utföra. Jag är beredd att SR i dessa, när man .vill, men just derför vill jag helt och hållet för) lifva den jag är; förnedrad i dag, skulle jagivara vanmäktig i morgon. Det gäller ingenting mindre än att återupprätta samhället på dess djupt skaxade grundval, att betrygga lagens makt, att energiskt återföra väletåndet i det inre, att sluta varaktiga yttre allianser, men framförallt att icke rygga tillbaka för att använda kraft och styrka i ordningens och rättvisans tjenst. Man talar om vilkor; har då den der unga prinsen ålagt mig sådana, han som försäkrade, att frivillig patriotism förde honom till mig, och som i hela sin slägts namn bringande mig försäkringar om fred, tillgifvenhet och försoning? Man begär garantier; har man begärt sådana af denne moderne Bayard under natten till den 24 Maj, då man gaf honom det uppdraget att rädda landet, och hvilkens hedersord såsom man och soldat hos de gode medborgarne ingöt CR förtroende och tvingade de dåliga till att darra? Det är sant: jag har icke såsom han fört svärdet för Frankrike på tjugu slagfält; men jag har i 43 år bevarat orubbad den heliga, mig anförtrodda panten på våra traditioner och friheter. Jag har säledes en rätt att göra anspråk på samma förtroende. Min person är intet; min princip är allt. Så snart Frankrike fattar detta, skall det vara slut med alla dess pröfningar. Jag är den lots, som är nödvändig och ensam i stånd att föra skeppet i hamn, ty jag ensam har denna mission och auktoritet till att utföra den. Brefvet slutar med att säga: Frankrike kan icke gå under, ty vår Frälsare älskar ännu sina fransmän, och när Gud har beslutit ett folks räddning, så vakar han äfven öfver, att utförandets spira endast lägges i sådana händer, som äro starka nog att föra den. Paris den 30 Okt. på aftonen. Tidningen Union meddelar grefven af Chambords bref till hr Chesnelong, dateradt Salzburg d. 27 Okt. Grefven af Chambord vidblifver alla sina tidigare förbehåll, äfven med afseende på den hvita fanan. Brefvets hufvudinnehåll är följande: Jag häpnar, då den allmänna opinionen, påverkad af beklagliga röster för dagen, tror att jag slutligen ingått på att blifva revolutionens legitime konung. Då, i trots af alla bemödanden, missförstånden ständigt tilitaga och dessa ej kunna leda till annat än att fördunkla min öppna, klart i dagen liggande politik, är det min ligt att säga fulla sanningen till landet, som visserligen kan afvisa mig, men som skall göra rättvisa åt min uppriktighet och egna den sin aktning, emedan det väl vet att jag aldrig förolämpat det och aldrig skall förolämpa det. Man fordrar nu, att jag skall uppoffra min ära, menjag kan icke svara annoriunda än att jag intet återtager af mina tidigare vilkor och intet ändrar i dem. Paris den 30 Okt. Niomsnnautskottet rådplägade i får rörande på vens af Chambord bref till Chesnelong. I dag samlas alla högerns grupper. Journal de Paris aftrycker brefvet, djupt beklagande dess innehåll, hvilken åsigt otvifvelaktigt delas af dem som tillhöra samma parti, ? .Gazette des tribunaux: Medlemmar, tillhörande ett hemligt sällskap, hafva blifvit arresterade i Autun; de hade för afsigt att qvarhållå markisinnan Mac Mahon, en nidce till residenten, som gisslan på slottet Sully. Paris den31 Okt. Venstra centern har antegit en resolution, enligt hvilken den anser, det rätta ögonblicket för den konservativa republikens definitiva konstituering hafva kommit. Wien den 31 Okt. Enligt Ne frele Presse skall grefven at Cham bord på grund af ogynnsamma underrättelser om restaurationon hafva uppskjutit sin resa till franska gränsen. Ian har icke kunnat förmås att utfan det af den fusionistiska underandlaren Falloux önskade manifestet, Newyork den 30 Okt. Finanskriseu I Förenta Staterna har förlamat exportmarknaden. Paris den 31 Okt. Journal de Debats säger i en artikel att grefven af Chambords bref bevisar, att det konservativa partiets ansträngningar för RRNR———————— 2 Zan. .. .; springande i salen vid Norlaw, Et

1 november 1873, sida 3

Thumbnail