kom inspringande i salen vid Norlaw, :Efter allt jubilerande och all den härförelse, som han nyss bevitnat, föreföll det stora, systa rummet med ett ljus tändt och modren nsam vid sitt arbete, honom något doft och slädjelöst. Hon såg emellertid upp med tt ljust och gladt uttryck samt tände det undra ljuset straxt vid sonens ankomst. Åh, kära gosse, detta är stora nyheter!. itbrast fru Martha; sär du viss på att det ir sanning? Jag trodde knappt att öfveruset hade så mycket förständ. Ja så — n lagligt vunnen, god seger! — Ack, att: nin käre Huntley skall vara på jordens notsatta sida och ej kunna höra detta!s Han får veta det sk fort som det blir nöjligt, aade Cosmo litet orolig och framog sina bref. Moder! jag har ännu flera heter åt dig än om reformbillen. Jag har tt bref. Med en för henne karakteristisk häftiget. reste sig fra Martha och gick epot osmo, Vågar du leka med : din egen mor, du arn? Gif hit brefvet, sade hon, ty Cos08 upprörda, glädjesträlande ansjigte hade: edan upplyst henne nog. Trer du inte tt jag skulle kunna bära läljen — jag, aldrig har svigtat för sovgen? Huntley, in son! Trots sin påatådda styrka, sjönk likväl u Martha Bed på närmaste stol och henex tårar föllo på det kära brefvet, innan on öppnades åetsamma. Hoppetratt det torde ledför? underrättelse om hans lyckliga framomst, blef emellertid besviket. Huntley ade skrifvit i sin Hlla bytt, midt ute på ceanen, sedan han varit tre måvader på rean och derunder endast hunnit halfva rä en, (Fortr..)