Å Om bostadsbristen i hufvudstaden. Ett samhäl!sondt af ganska betänklig be skaffenhet, nemligen brist på bostäder. ha under den senaste tiden yppats i hufvud staden och haft till följd en skådan stegring li hushyror, att någontiog dylikt härstädes förat icke varit kändt. Att hufvudstadens utveckling deraf lider, torde icke vara något tvifvel underkastaåt, och ehuru ganska mycket skulle kunna skrifvas om de många olägenheter af: flere slag, som genom detta förhållande drabba alla samhällsklasser, så torde detta dock saklöst här kunna förbigås I såsom helt säkert varande både insedt och erkändt af de flesta. En utredning af de förhållanden, som bärmed stå i sammanhang, och eti försök att angifva de sätt, hvarigenom det anmärkta missförhöllandet må kuvna undanrödjas, synas mig Du vara på sin plate, för att om möjligt kunna fästa en allmännare uppmärksamhet på denna vigtiga fråga. : Vid, den folkräkning, som den 31 December 1868 verkstäldes genom statistiska centralbyråns försorg, då uppgifter om bostäder äfven insamlades, utröntes, att i hufvudstaden, Djurgårdens landsdel deri medräknad, funnos 83,050 boningsrum och 22,505 kök, elter tillsammans 105.555 rum och kök, som voro sfsedda för att bebos. Vid samma tid uppgick hufvodstadens kyrkskrifna befolkning till ett antal af 131.400 personer, men den verkliga till 136,684, utvisande skilnaden, eller 5284 personer, det antal, som i egenskap af resande vistades i hufvudstaden. Sedan dess har. hufvadstadens kyrkliga folkmängd ökats i följands förhållanden: Antal 134,650. 136 016. 138.512. .. 143.735. antal rum och kök, som under nämnda är genom nybyggnader eller förändringar af gamla hus erhållits, så vet man att, enligt i handelsoch ekönomikollegium förda anteckningar, följande hafva anmälts : r Rum Kök. Somma. 529. 158. 687. 399. 115. 514. 1457. 119. 576. 1872...... 768. 144. 912. Samma 2,153. 536. 2689. Härvid bör dock uppmärksammas, att af dessa antal bafva 188 rum och 51 kök icke blifvit utförda, äfvensom att dels genom för. ändringar af stenhus, dels äfven genom rifning af trähus hafva bottagits minst 200 rum och 30 kök. Under de fyra åren 1869—1872 hafva i hufvudstaden rammens och kökens antal således ökats med 2210, hvaraf 250 (i Cadiers hotell) dock äro afsedda för resande. Då man vidare vet att, enligt folkräkningarna åren 1868 och 1870, antalet resande under nämnda är uppgått till 5284 och 6003 personer, så bör man, utan fara att begå något misstag, kunna antaga att är 1872 funnos i hufvudstaden 6722 personer vistaude säsom resande, hvilket antal dock torde få betraktas endast såsom ett minimum, eftersom folkräkningarna skedde vid nykrsiiden; ty utan tvifvel är störstå antalet samladt på våren eiler under riks dagarne. På grund af ett sådant antagande skulle Stockholms verkliga folkmängd den 31 Dec. 1872 hafva utgjort 150013 personer mot 136 684, som den var vid folkräkningen den 31 December 1868. Under dessa fyra år har folkmängden således ökats med 13,329 personer, eller med 9.7 procent, men antalet rum och kök meå 2210, eller endast 2 procent, och då är 1868 på hvarje rum eller kök kom 1,29 person, hade detta förhållande är 1872 ökats till 1,39 person. Vidare framgår af det ofvanstående, att om vid 1872 ärs slut hufvudstadens invänare skulle hafva haft lika god tillgång på bostäder som vid 1868 ärs slut, så hade under åren 1869 —1872 bort byggas 11.645) rum och kök; men nu har hela ökningen ander samma Är utgjort endast 2210 ram och kök, hvadan uppkommit en brist af icke : j