Aftonbladet – 30 oktober 1873, sida 3

blandade sig i det vänskapsband han tillåti sig att knyta. Stor fattigdom inger sins offer en underlig misstänksamhet; rädd att någon skulle tro honom hysa. beräknin gar angående den lugna ro och trefnad som var att finna i, Cosmos fädernehem, stan nade han öfver sommaren i Edinburgh för att som vanligt studera, spara och försaka: och Cosmo for ensam för att fröjda sina gamla, qvinliga vänner vid Norlaw. Och dessa kära vänner funpno till sina hjertans förnöjelse att gossen hade vuxit, blifvit mera manlig, kraftfull och i alla afseenden förkoftat sig. Fru Martha varicke böjd för karesser och ömhetsyttringar i otid, men då sonen kom hem och han såg hennes ögon stråla, hennes panna ljusna hvar gång som hennes blick hvilade på honom, kände han, med ånger öfver sina missbelåtna tankar, af huru stor vigt hangihär dighet i hvad ban föresstte sig var för henne. Han sökte derför med ifver åter förjaga det begär att få göra resor, som många förhållanden hade förenat sig om att hos honom stäcka, ehuru han aldrig ännu uttalat detsamma. DNertill biireg missnöjet med det kall, som för framtiden för honom var ifrågasatt; äfvenså Huntleys och Patricks exempel; äfvenså hans svärmiska önskan att söka Mary af Molmar och hans starka öfvertygelse. att han var äranad att finna henne. Men framför allt annat eggades hang längtan att komma ut i verlden af en viss, dunkel ärelystnad, den hen sjelf icke skulle mäktat tolka, men hvilken lockade bonom med hundratals tjusande bilder, länade från en obekant verld och obekanta platser, förtrollande, just derför att de voro för hozom nya och okända. Cosmo hade skrifvit verser, redan under ett par år och nyligen skickat några