Aftonbladet – 27 oktober 1873, sida 3

rädd! och det vore lustigt att ge hvad dv tänkte taga dig till. Men om pappa har bedragit någon och saken nu blefve upp täckt! — Patricia! skulle du-då kunna tänka på dig sjelf, i stället för på det? Om en man begår en dålig handling och ruinerar sin familj, så har han icke rätt att vänta något medlidande, sade Patricia. Jag skulle hata honom, skrek Joanna. men jag kunde icke derför öfvergifva ho nom — men detta är alltsammans bara tomt prat! Vi ba bott vid Melmar så långt som jag kan minnas tillbaka och aldrig förr har man hört talas om sådant. Jag ämnar höra hvad Ketty Logan säger, ty mr Cassilis är hennes kusin, sade Patricia, och se der! hon står ju här fram me på vägen och knyter lilla Isabels hatt band. Hon blir då aldrig gift; se bara, bu lik hon redan är en gammal mamsell! Och icke en enda gång vänder hon på hufvudet för att se på värt ekipage; just som def vore en vanlig sak att så vackra vagnai kom till prestgården! Kalla henne icke Betty, Joanna; du bör säga: miss Logan jag ämnar låta henne förstå att det är skil. nad mellan oss och prestens dotter i Kirk bride. Men det ämnar jag alldeles icke, skrek Joanna med hufvudet till hälften utanför vagnsfönstret; hon är värd så mycket som vi allesammans, utom Oswald och moster Sally. Ketty! Ketty Logan vi ämna os till prestgården för att helsa på dig; gå icke bort, kära Ketty ! Det var i Februari; degen var kall, men golen sken och förmaket vid prestgården var nästan lika ljust som midt i sommaren. På spiseln sprakade och lågade en frisk brasa och gjorde rummet gladt och trefligt både genom ljud, värme och ljus och genom gaf